Vädersnack

Vår position:

I går skrev jag om det lågtryck som fördjupas mellan Solomon Islands och Vanuatu. Lågtrycket med stormvindar rör sig söder ut och passerar ön Tann just den tid vi hade som ankomsttid. Med den kunskapen lade vi om kursen i går för att runda lågtrycket på dess västra sida och styra in bland nya Kaledoniens öar innan vi efter att lågtrycket dragit söder ut seglar vidare till Vanuatu igen.

Det var planen i går och nu har vi fått ny information som stärker vårt beslut om ny rutt. Nu på eftermiddagen kom ett meddelande från MetBob, vår väderguru i NZ, som beskrev utvecklingen närmare för alla seglare som befinner sig mellan NZ och öarna norröver. Det är många båtar som just seglar upp till Fiji, Tonga och Vanuatu, eller står i begrepp att lämna NZ inom kort och då är MetBobs information enormt viktig och uppskattad.

Han skriver att lågtrycket uppgraderats till en ”TC, Tropical Cyclone” som döpts till TC Donna. Riktningen är oförändrad så vår strategi håller och vi är på den säkra sidan av vindar upp till 80 knop som mest, ca 40 ms.
Nu har vi det hur fint som helst ombord och alla mår fint. Vi går för spirad genua och revad stor i ca 6 knop.

Vindarna de närmaste dagarna ser perfekta ut och efter ett upphåll i en skyddad lagun lö-sö-mån går vi vidare till ursprungsmålet Vanuatu, allt medan cyklonen lämnar vårt område och seglar vidare söderut och sakta avtar i styrka.

Det blev mycket väder i dagens blogg men det speglar vad som styr vår dag ombord.

Hälsningar
PE

4 maj 2017 kl 1600
Pos: S26 39 E170 34
Vattentemp: 24,5 gr

Val i sikte

Fin dag men tyvärr avtagande vind.
Mitt på dagen medan vi åt en lättare lunch i sittbrunnen såg vi utblåset från minst tre valar som passerade oss på några hundra meters avstånd. Utblåsen var väldigt höga och tydliga.

Sedan några dagar tillbaka har vi bevakat ett djupt lågtryck som rör sig in över Vanuatu, med starka vindar som följd. När jag tar ner GRIB-filer för området fram till och med den 10 maj ser vi att lågtryckets bana svänger ner intill de platser vi planerade besöka, varefter det ändrar kurs och tunnas ut. Vi har därför beslutat att ändra vår kurs och går nu till Nya Caledonien för att invänta rätt tillfälle att fortsätta till Vanuatu. Senast den 12 maj kommer vi till Port Vila där vi ska möta Tomas och Silvijas son Andreas.

Stämningen ombord är på topp och alla gläds åt det allt varmare vädret och duschar på akterdäck nu när havet är lugnare. Månen växer för var natt och är i det närmaste halv, vilket ger bra ljus i natten. Fullmånen kommer sedan att lotsa oss fram mellan korallrev och öar.

/PE

3 maj 2017 kl 20.30
Pos: S27 38 E171 16
Vattentemp 22,9

Surdegen levererar

Vi har senaste dygnet gynnats av fint väder med bra vindar som vridit från SV till SO. Sjön som tidigare var lite stökig är nu hur fin som helst. Några molntussar skymmer emellanåt den sprakande stjärnhimlen.

Ett tecken på att vi nu ligger ute till havs under en längre tid, den här gången ca åtta dagar, är att surdegsbaken kommit igång. Det är ju ett halvt år sedan vi senast bakade och under tiden bara underhållit och matat vår vän surdegskulturen. Det verkar som vår kära kultur har längtat ut och i dag levererat superfint bröd, till allas glädje. Nybakat bröd är alltid något extra. Bilder får komma då vi framöver får tag på uppkoppling.

Har läst på kring Albatrosser och tror mig veta att dom jag såg i går, alldeles intill Nerthus, var en Royal Albatross som blir upp till 305 cm mellan vingspetsarna. Mäktigt!

Dagens väderprognoser stärker vår plan att hinna före ett högtryck som kommer att utvecklas i vårt område. Högtrycket kommer att medföra svaga vindar vilket vi vill undvika. Därför planerar vi hinna förbi det området och därmed få behålla den fina vinden från ost eller sydost. Ser bra ut i alla fall.

Medan jag skriver detta sitter Magnus vid rodret och samtalar om stjärnhimlen med Maria. Tomas vilar inför sitt pass 21-24.00, tillsammans med Silvia. Jag och Py går på kl 00.00 till 03.00.

GPSen visar Syd 29 grader. Opua i NZ ligger på Syd 35 grader. Ön Tanna i Vanuatu dit vi är påväg ligger i sin tur på Syd 19 grader. Vi har med andra ord kommit en en bit mot målet:-)

Hälsningar
PE

Pos S29 37 E172 03
Vind SO 7 ms, stadig gång i lång dyning,
Vattentemeratur 22,8 gr

Nytt dygnsrekord

Ett dygn ut från NZ och vi har tillryggalagt 195 Nm på 24 timmar. Ett rekord för oss om vi väger in att vi inte haft medström. Då vi satte dygnsrekord med 200 nm mellan Panama och Galapagos hade vi kraftig medström vilket vi inte har nu. Baksidan av den fina farten är givetvis att det blåser bra och går ganska hög sjö. Den höga sjön och rörelsen ombord har påverkat delar besättningen.

Att få sjöben tar en tid men redan nu är alla på benen igen och sitter och njuter av solen, regnbågen och det fantastiska skådespelt som omgivningen bjuder på.

Alldeles nyss fick vi besök av Albatrosser som seglade runt Nerthus. Dessa fantastiska fåglar med upp till 3,5 m mellan vingspetsarna är havets kungar och genom tiderna har sjömännen ansett att Albatrosser bär själen från omkommna sjömän. Förstår att man respekterat dessa mästerliga flygare som i timmar snirklar bland vågorna bara ngn meter eller mindre ovanför vattenytan. Vingspetsarna snuddar ytan medan den parrerar 3-4 metersrsvågorna utan att behöva ta ett vingtag.

So long from a happy sailor!
PE

Pos: S32 07 E173 14
Vattentemp: 21,1 gr
SSV 12 ms.

På väg mot Vanuatu

Så har vi till slut kommit iväg efter två veckors avvaktande. Vädret har varit lynnigt och besluten att avvakta har varit helt riktiga då vi ser hur vädergudarna har ställt till det. Till tröst har vi fått se en del av kusten och öarna i Bay of Islands. Landskapet och öarna är så vackra och storslagna.

Redan i fredags kunde vi se att väderprognosen talade för att söndagen skulle passa fint med SV-liga vindar inledningsvis. En bit upp vridande mot SO. Nackdelen att gå så omgående efter att det blåst nordligt och nordostligt under en längre tid är att den gamla sjön ligger kvar och ger vågor från tre riktningar. Men med bra öppen vind går Nerthus fint även i stökig sjö.

Natten innan vi lämnade kom ett riktigt tungt regnväder in över vårt område och tömde sitt innehåll över oss. Här kallas det för en ”trough” vilket innebär just att det kommer att regna så mkt att det liknar att ett tråg med vatten tippas över oss. En trough är också ett kar som boskapen får sitt vatten i.

Just när jag sitter vid navigationsbordet blåser det ca 14 ms och Maria och Magnus har vakten. En del vågor träffar Nerthus skrov och bjuder på en dusch. Sjön är rätt jobbig men det går fint och vi gör bra fart rakt mot vårt mål Vanuatu, ca 1000 Nm norrut.

Tror det är spännande och lite ovant för vår nya besättning. Det är en tuff start vi fått men allt blir ju snart bättre då vi kommer en bit upp mot värmen. Vi har hört så mycket fint om öarna och inte minst människorna i Vanuatu.

Nu ska jag krypa till kojs för att senare, tillsammans med PY, ta vakten kl 03.00. Får se vad drömmarnas rike kan bjuda i den slingrande sjön.

Nu är kl 22.30 och vår position är:
S34 11 E173 54
Vattentemperaturen 19.6 gr.
//Per-Erling

Ute på öppet hav igen

Nu har vi lämnat Opua och är åter ute på havet. Det var kl 12.25 som vi kastade förtöjningarna vinkade hej då till Benny som hjälpte oss från bryggan.

Det blåser SW ca 10 ms vilket är bra med tanke på gammal sjö som finns kvar sedan det blåste nordan.

Kursen är för oss är nordlig och vi verkar få en fin segling upp utifrån de vindprognoser vi har till hands.

Som det ser ut just nu kommer det att ta ca 8 dygn innan vi är uppe bland Vanuatus öar.
Pos: S35´01 E174´07

Hälsinngar
PE

Hoppas på ETD på söndag

Så börjar det bli dags att ge sig till havs igen. Vi har blivit lite försenade på grund av väderutsikterna som påverkats av ett antal djupa lågtryck som passerat in över NZ från Tasman Sea. I morgon lördag förväntas vi få mycket regn som sedan följs av uppsprickande molntäcke och för oss gynnsamma vindar. Nu på söndag ser det ut som att vi äntligen kan få sträcka ut på Pacific igen. Jag återkommer då vi vet mer exakt hur det blir.

Sedan vi kom upp till Opua igen har vi fortsatt förberedelserna varvat med strandhugg bland öarna i Bay of Islands. I går ankrade vi på samma plats som James Cook ankrade vid sitt första besök på NZ. Enligt giudeboken en ”måste-ankring” om man är i närheten. För den som vill leta på Google Earth så heter ön Motuarohia Island eller Roberton Island.

I går var det extra festligt ombord eftersom Magnus fyllde år. Py hade bakat en tårta så det blev sång och paketöppning i sittbrunnen.

Nätterna börjar bli svala här medan dagarna fortfarande har svensk sommartemperatur. Eftersom vi är på södra halvklotet motsvarar april här september i Sverige.

När jag skriver detta seglar vi sakta in mot marinan i Opua för att i morgon lördag göra de sista matinköpen, klarera ut samt fylla diesel. Nu håller vi tummarna att väderprognosen håller och att vi kan vinka hej då till NZ på söndag morgon.

Häromdagen fick vi vår nya jolle. Det blev såklart en högtidsstund då vi fick sjösätta jollen och testa utombordaren som dagen till ära hade får extra vingar monterade för att skapa bättre ”lyft” i aktern.
Vår nya nya lazybag har också kommit på plats. Nu måste vi testa att revlinor mm löper fint innan vi ger oss ut på havet.

I går, just som vi skulle ta upp ankaret och vi alla var under däck, sprakade det till i VHF-en. Det var en skakad kvinnoröst som ropade att deras båt sjunker efter att ha gått på ett grund. Extra obehagligt att lyssna eftersom vi hörde gråtande barn i bakgrunden. Kvinnan var sansad och ropade strax mayday och angav koordinaterna. Jag lade ut deras position i kortet och noterade att vi var bara ca 3 nm från haveristen. Vi beslöt att omgående ta upp ankaret för att kunna lämna vår vik så snabbt som möjligt och börja gå mot haveristens position. Efter bara en kort stund hörde vi att sjöräddningen hade direktkontakt samt att en annan båt var i närheten. Vi kunde alltså lugnt fortsätta vår plan att gå till nästa ö och vik. Efter ytterligare ca 15 minuter hörde vi på radiotrafiken att läckan var tätad och att båten, som hette La Luna, var på väg in till marinan under eskort av en anna båt. Det hela var givetvis dramatiskt att följa och väldigt lugnande att alla ombord var välbehållna.

Sista kvällen i Whangarei kom Sharron över på middag. Sharron sköter marinan och har bott 13 år i Sverige. Fint att få servera hemgjorda köttbullar med mos:-)

Magnus kröp i seglarstället under den blåsiga o regniga seglingen upp från Whangarei till Tutukaka.

I en av vikarna fick vi besök av Benny som just nu seglar ensam. Han hade bakat morotskaka som vi alla fick njuta av efter middagen.

Upp på högsta punkten såklart.

Fin morgon på Roberton Island.

Damerna i receptionen här i Bay of Island Marina.

Nya jollen.

Nu ska lazybagen på plats.

Infoskylt på stranden.

Hälsningar
PE

Nedräkning

Häromdagen for jag till Auckland med vår gamla Corolla från 1989 för att möta Maria som landade efter 26 timmars flygresa. Resan med bilen ner tog ca 2,5 timmar genom ett böljande och frodigt grönt landskap. Vägarna är bitvis smala och enormt kurviga eftersom landskapet där vägen slingrar sig fram går över bergskrönen och i djupa dalar.
Auckland består av två delar, en på var sida av gulfen, sammanbunden av Baybridge. Sceneriet är väldigt vackert där hav och stad möts.
Efter att ha mött Maria kl 06.30 inne i city tar vi oss tillbaka till Cam och Brenda, där jag övernattat, för att ungås under dagen men också säga hej för den har gången. Vi ska ju faktiskt lämna NZ snart och det kommer förstås dröja innan får möjlighet att träffas igen. Vi hann med en utflykt till Devonport på andra sidan vattnet, med utsikt över till city och området där Cam och Brenda bor. Vilken fin plats att leva på.
Att ta avsked är alltid tråkigt, speciellt då man vet att det kommer ta tid innan vi förhoppningsvis ses igen. NZ ligger ju lite avsides trots allt. Tack Cam och Brenda för era stora hjärtan och ert generösa hem.
I Whangarei går arbetet med att få Nerthus i ordning framåt. Vi är nu full besättning efter att Maria, Magnus, Py och Silvija anslutit och flyttat ombord. De senaste dagarna har alla bidragit och massor har blivit gjort. Bara att få det röda skrovet rengjort och vaxat är stort. Nu skiner Nerthus så fint med sin röda färg och nymålade däck. Det som är under vattnet syns ju inte men vetskapen om fräsch bottenfärg gör susen.
I morgon kommer seglen som varit på genomgång och den ny ankarkättingen ligger på bryggan för ombordlastning. Första vändan till matbutiken är klar men ytterligare en vända väntar innan vi är redo för att ge oss ut på seglingen upp till Vanuatu och Soloman Islands.
På torsdag lämnar vi Whangarei för några dagars segling upp till Opua där vi sedan klarerar ut innan vi går vidare upp till värmen.

Upp på bron med två stora vajande fanor på krönet

Inifrån Corollan påväg över bron. Solnedgång över City.

Utsikt över gulfen och Auckland city. Notera den låga bebyggelsen runt city. Inga höghusområden.

Den 800 år gamla vulkanön Rangitoto som ligger just utanför Auckland.

Brenda och Maria

Cam på en av alla stränder i området kring Auckland.

Nu väntar på köparen av vår vindsurfingbräda. Tyvärr har det inte blivit så mycket seglande med brädan så nu får den ny ägare.

Magnus bättrar på med färg i ankarboxen innan den nya kättingen ska på plats.

Hälsningar
PE

Cyklonen tog en ostligare bana

som tur var tog cyklonen en ostligare bana och möjliggjorde att vi kunde sjösätta i dag. Underbart att känna rörelsen i båten igen. Just ligger utanpå en fiskebåt i anslutning till varvet och kommer att ta oss in till vår tidigare plats i Town Basin i Whangarei i morgon fm då tidvattnet är högt och djupet i feleden tillräckligt för Nerthus.

Till helgen mönstra nya besättningen på. Magnus, Py och Silvija har varit på en utflyga söderut och Maria landar efter en tid i Sverige. Jag tar bilen till Auckland och möter henne samtidigt som vi får tillfalla att säga hej då till vår vänner Cam o Brenda. Så på lördag kväll kan gänget som skall segla norrut träffas tillsammans som en kick off för kommande äventyr.

Hälsningar

PE

Det rullar på

Varför ska det vara så dåligt väder medan vi är uppe på varv. Nu har det regnat i flera dagar, och jag menar verkligen regnat. Till råga på allt är cyklonen Cook på väg hit från Vanuatu, väster om Fiji. Nyheterna på TV varslar om enorma mängder regn med svåra översvämningar som följd. Man till och med varnar för att ge sig ut med bil vid sidan av de stor vägarna.
Vi hade fått tid för sjösättning in morgon torsdag men varvschefen kom förbi i eftermiddag och sa att eventuellt blir det inställt eftersom prognosen säger att det kan bli vindar upp mor 35-40 meter per sekund. Vi får helt enkelt avvakta.
Under alla omständigheter har vi fått mycket gjort ombord. Bottenmålningen klar samt nytt vattenlås på propelleraxeln. Vi upptäckte också att ett av stagen till masten hade en brusten kardel vilket medförde att vi tvingas byta staget. Vi har en hel del reservdelar ombord och lyckligtvis även ett extra vajerstag. I dag mätte vi upp längden och monterade nytt beslag på reservstaget. Nu sitter allt på plats vilket är väldigt skönt. Tomas som är mastgubbe passade på att monter en ny däckbelysning som krånglat sedan ett tid tillbaka. Däcket har också hunnit få ny färg med ordentligt med struktur för att vi inte ska halka.
Nu kväll och middag i varvets gemensamhetslokal där det finns ett stort kök och utrymme för alla båtarnas köksgeråd. Tomas och jag tillagade stekt lammkorv, sallad och kokt färsk majskolv. Brieost och ett glas vitt till förrätt (lite bakvänt kanske). Låter väl rätt ok?

Innan bottenmålningen. Slipat o klart.

Belöningen efter bottenmålning mm.

Borrar nytt hål för sladdgenomföring och montage av nya instrument i brunnen.

Kaffemugg som mått vid blandning av tvåkomponentfärg.

Målning under däck med tvåkomponentfärg.

Axeln lossad och med nytt vattenlås på plats.

gott med mat på arbetarfik i varvsområdet.