Klaraste vattnet på väldigt länge!

Kl 09.00 låg jag väl ankrad innanför Direction Island, den norra ön på South Islands. Direction Isl är en ö på revet och med palmer på, vilket betyder att landmassan bara ligger ngn meter ovan vattenytan och som i sin tur innebär dåligt vindskydd. Dessutom kommer vinden in via det nakna revet vid sidan. Så även om det blåser är vi skyddade för sjön då revet tar all swell.

Det ligger fyra andra båtar här, varav en är Jonas och hans Alma. Dom ligger längre in mot land på grundare vatten. Jag vill inte in o riskera bottenkänning med tunga Nerthus så jag tar det säkra och ligger på lite djupare vatten, ca 7 m.

Efter att solen gick upp i dag spanade jag efter land. Trots att det var under 10 nm kvar såg jag inget utan bara fåglar som föl i motsatt riktning mot Nerthus. Läste om gamla tiders navigatörer som tolkade fåglarnas rörelser för att bedöma om det fanns land i närheten och i så fall i vilken riktning. Fåglar flyger bort från öar på morgonen och återvänder efter en dags matjakt på eftermiddagen. Det stämde för mig i morse, jag mötte fåglarna! Land dök upp lite senare då det återstod 7 nm.

Det är söndag och allt är stängt på på West Island som har service och flygplats. Home Isl (Direction Isl är obebodd). ligger granne med Direction Isl och bebos av Mayas och är muslimskt vilket innebär att viss verksamheter är igång i dag. Hot Spot för Internet finns på West isl som ligger ca 5 Nm från oss, men färjan dit går inte i dag. Det blir en dag med fix ombord i stället, behövligt.

Passade på att bjuda in Jonas på lunch, han har ju redan jollen i eftersom han anlände redan i går. Alma med sina åtta meter är en fantastik liten båt. Det tog Jonas bara ytterligare ett dygn att segla hit än för Nerthus med sin dubbla längd. Enligt Jonas låg han ibland mellan 7-10 knop innan han blev tvungen att sakta in för att inte komma fram i mörker. Strömmen gav både Alma och Nerthus någon eller ibland några knop extra puff framåt.

På seglingen hit körde jag watermakern en timme för att ge den en genomkörare med vatten. Det går inte åt så mycket vatten nu mot då vi är sex personer i besättningen. Nu såg jag att det uppstått ett droppande av saltvatten från utloppet från membranet. Hoppas det räcker att plocka isär och lägga det ny gängtejp innan jag drar åt kopplingen igen. Eftersom jag fyllde på tankarna har jag nu ca 1000 liter färskvatten vilket bör räcka länge:-)

//PE

Tredje dagen till havs

Snart inne på tredje dagen efter att ha lämnat Christmas Island med sikte på Cocos Keeling. Så här långt har allt gått över förväntan bra vad avser vind, sjö och inte minst SOG (fart över grund). Nerthus ligger stadigt på 7-9 knop och ibland 10. Strömmen ger oss en extra puff med ca en knop. Vinden kommer in snett in akterifrån på BB sida. Det är den stadiga passaden som ger den stabila gången och jag behöver inte göra mycket för att skota om eller justera kurser. Vågorna är dock lömska och kommer in från fler håll. En stor dyning rullar sakta in söderifrån och får Nerthus att ibland hasa ner i lä och skapa en kraftig rullning som får mig att verkligen se upp för att inte trilla då jag är under däck. Vågorna som skapas av den ca 10 ms starka vinden lyfter ibland akterna och ruskar om oss en del. Bortsett från detta är den en fin gång med stilla och fina rörelser i båten.

Frukosten i dag bestod i två skivor stekt hembakat bröd med ost och gurka samt en omelett på två egg. Till detta kaffe med mjölk. Med en stadig frukost räcker det sedan med ett större mål mat per dag vid 14-15-tiden. Fick med mig en del frukt och kex som stöttar mig under dagen.

Hur går det att segla Nerthus ensam kanske en del undrar. Svaret är att det går alldeles utmärkt med Herr Olsson som rorsman. Herr Olsson undra någon, jo det är vår autopilot som vi bytte till en yngre Olsson i NZ. Jag tar en egen vakt ibland för att få umgås med krafterna och låta Olsson vila lite.

Just nu är det knappt ett dygn till vi är framme på Cocos. I rådande vind ser vi ut att vara där tidig morgon vilket är utmärkt eftersom jag bara sakta in lite grann om det behövs och ändå vara framme då solen har gått och jag undviker angöring i mörker, ett dygn innan jag beräknade. Det blir 530 Nm under tre dygn.

Nu ska jag fixa fiskelinan. I går då jag tog in den för kvällen visade det sig att kroken fattades. Avsliten eller bara lossnat, ja det är frågan. Nu blir det en pusselstund i sittbrunnen för att få till ett smaskigt drag.
//PE

På Christmas Island

I förrgår den 20 augusti ankrade jag i Flying Fish Cove på Christmas Island. Tyvärr var samtliga av de tre mooringarna upptagna så det blev till att ankra. Jag fick hjälp av Jonas på den svenska Allegro 27;an Alma att hitta en sandpspot bland korallen. Allt gick fint men jag ligger lite för nära upprundningen för att jag ska våga lämna N utom synhåll. Som tur är kommer en mooring att bli ledig snart och jag står på tur för att få den. Enligt dom som ligger där nu är det en bra mooring med ordentlig tross och kätting upp till bojen. Runt norra udden rullar det in en dyning som stundtals är påtaglig, så en bra mooring är uppskattad från min sida.

Lite fakta om Xmas Isl.
Ön siktades för första gången av Captain William Mynors ombord på East India Companys fartyg Royal Mary på Juldagen den 25 december 1643 och därav namnet Julön.
Den 6 juni 1888 annekterar England ön då man funnit rika förekomster av phosphate. 1900 lämnar den första lasten av phosphate ön.

1942-45 ockuperas ön av japanerna.
1 oktober 1958 övergår Xmas Isl till Australien.
I dag bor ca 1500-2000 här. Det är arbetare i phosphatbrytningen samt administration och viss turismverksamhet. Finns även en flyktingförläggning här. Kineser, Malayas och australiensare är de tre grupperingarna som samsas på ön.

Branta klippor präglar öns kuster men här i Flying Fish Cove finns det en strand och skyddad vik. Naturlig plats för ett samhälle att utvecklas.

I dag den 22 augusti blev det segelsömnad ombord. Focken har slitits ordentligt, mest från genuans skot som nöter mot det upprullade seglet på undanvind. Under och akterliket är nu förstärkt med nytt material samt att UV-skyddet fått plåstrats om. Det som såg så bedrövligt ut är nu i fint skick, härligt.

Medan jag satt i sittbrunnen med symaskinen lämnade Jonas Simonsson med sin Allegro 27 fot Xmas Island för att gå till Cocos Keeling ca 530 Nm österut. Vi kommer att ses där i början på nästa vecka. Nerthus planerar lämna Xmas den 24 augusti.

Hälsningar
Per-Erling

Längesen sist

Det har gått lång tid sedan jag skrev senast. Sorry att ni fått vänta.
Seglingen med Nerthus har många faser. Vi låg still i NZ under nästen sex månader under orkansäsongen och vi har skyndat igenom fantastiska områden som Melanesiens ögrupp Vanuatu + Solomonöarna och Louisiaderna i Papua New Guinea och senast Indonesien med alla dess öar. Nerthus seglar vidare västerut hela tiden mha passadvinden.

Vi har över tiden haft en crew med sex personer eller tidvis bara med två pers ombord . Från Bali och fram till Mauritius, där Tomas ansluter, seglar jag Nerthus ensam, vilket jag är trygg med. Tro det eller ej men jag har närt en tanke att en dag få göra en längre passage på egen hand. Den längsta sträckan blir Cocos Keeling till Rodriguez Island, en sträcka på drygt 1900 nm över Indiska Oceanen, som kommer att ta ca 14 dagar.

I NZ bytte vi ut autopiloten till senaste modell. Den har visat sig fungera perfekt och är en duktig crewmedlem.
I skrivande stund har jag knappt 100 nm kvar till Christmas Island som ligger ca 550 nm västerut från Bali. Jag seglar just nu så långsamt som möjligt för att inte komma fram i mörkret. Föredrar att nå fram i morgonljus under söndagen. Började sakta in redan i går eftermiddag då det var drygt 200 nm kvar. Halva dygnet är mörkt så det gäller att planera i god tid. Seglar nu i 10-12 m/s med kraftigt revad genua och liten fock och gör ca 4 knop genom vattnet men lite mer över grund då strömmen ger extra fart.

Vi har inte mött så många båtar sedan vi lämnade NZ den sista april. Därför är det lite roligt att den svenska ensamseglare S/Y Alma kommer att ligga på Christmas Island då jag anländer. På väg mellan Xmas Isl och Cocos Keeling ligger även den svenske S/Y Kairos som också är ensamseglare. På Cocos Keeling tror jag Lasse Ljung ligger med sin Arianna och väntar på reservdelar, om han inte redan hunnit segla vidare. Lasse är också ensamseglare. Vi är med andra ord fyra svenska båtar i samma område med kurs på Sydafrika.

För en stund sedan blev jag uppropad på VHF av Australiens flygande ”Border Force”. Dom vill veta båtens namn, hemmahamn, antal crew och vart vi är på väg samt de senaste tre hamnarna.

Nu ska det bli roligt att fylla på bloggen.

So long!
Per-Erling