Tionde dagen till havs

/av

Sitter under däck och försöker redigera film på min Mac. Programmet heter iMovie och är inte helt logiskt enligt mitt tänk. Men det ska nog gå att klura ut vad det lider. Filmen jag jobbar med är tagen på Galapagos och visar Leguaner som simmar i motström. Att jag fick det på film är helt fantastiskt. Jag simmade med min GoPro och letade efter rockor jag hade sett lite tidigare. Helt plötsligt uppfattar jag något som simmar förbi mig på bara en decimeters avstånd. Det var en av kanske 15 leguaner som var på väg mot strömmen, en ström som bildats då vattnet rusade in i lagunen när tidvattnet var på väg upp. Ska bli spännande att se om det går att göra något fint av sekvenserna jag fick på film.

Tionde dagen till havs bjuder på oförändrat fina förhållanden. Slör i 6-7 knop och en imponerande dyning. Dyningen kommer mot oss medan vindvågorna följer just vinden. Tippar att det 200 meter mellan dyningens toppar och att höjden ligger kring 4-8 meter, svårt att avgöra. Det tar 10-15 sekunder att segla från ena toppen till nästa i vår fart samt att dyningen rullar mot oss. Antar att energin i dessa vågberg är hämtad långt söderut där vinden är västlig och oftast hård. Vi märker inte mycket av dyningen under däck utan vi glider så fint fram även om man emellanåt tar ett steg i luften då durken flyttar på sig.

All vår litteratur kring Polynesien ligger framme på bordet och vi läser på om allt som väntar. Lätt att färdas vidare i tanken på kommande mål. Nu närmast Pitcairn med sin ogästvänliga kust. Innan Pitcairn hoppas vi passera Ducie Island, en obebodd ö lite vid sidan av vår rutt. Stämmer vädret framöver kommer vi att försöka göra ett besök.

Ingen fisk i dag heller. Alla olika typer av drag är testade och på varierande avstånd till båten. Nu går snart solen ner så vi får rulla in reven och ta nya tag i morgon.

//PE

Surdegen är vaken

/av

6 maj
Ytterligare en fin dag har passerat och nu återstår ca två veckor innan vi kan sikta Pitcairn. Vi har oroat oss lite för svaga vindar en bit söderut men nu ser vi att det ligger bra med vind kring oss en vecka framöver. Jo det är sant, man kan inte lita på prognoser en vecka framåt, men det ser i alla fall bra ut.
Just nu fredag kväll ombord och vi har förberett för natten. Två rev i storen och så har vi plockat ner spirbommen eftersom vinden vred passligt till lite brantare slör. Den som har vakten kan varefter vinden ökar eller minska justera segelytan genom att rulle in eller ut genuan, vår gaspedal. Fiskelinorna är också inrullade efter en dag utan napp. Termosen med hett vatten är laddad liksom poddar för nattens sällskap. Sällskap får vi också av en gnistrande stjärnhimmel där Karlavagnen ligger konstigt just ovanför horisonten i norr.

Under natten till i dag mötte vi ett fartyg som var påväg till Panamakanalen. Tomas hade vakten och fick ett snack över VHF. Lägger vi en kurs från Auckland i NZ till Panama så ligger den precis i vår linje och går via Pitcairn. Nu är det ingen vältrafikerad sträcka men roligt med möten.
Vi har ännu inte hunnit kolla åt vilket håll virveln går då vi tömmer ut vattnet i handfatet. Kommer den att gå åt andra hållet nu månne? En kluring till. Om man säger att man ska vrida något medsols på södra halvklotet, åt vilket håll vrider man då?
Just nu kl 22.30 lokal tid: Carl ser en film, Tomas har vakten och sitter i sittbrunnen medan jag skriver en snutt innan jag ska vila inför mitt pass som startar kl 00.00.

7 maj
Ni har det färska brödet vi hade med oss tagit slut och det blivit hög tid att väcka surdegen som vilat i kylen. Deg sattes vid 18.00 för att bakas ut och gräddas under min vakt kl 00.00. Min bror Dan lärde mig att använda en plastback för jäsning och sedan utbakning. Enkelt och lätt att göra allt i samma kärl, inget mjöl som yr runt i byssan. Det är knepigt att kalljäsa som ni förstår, så det går undan i den 29-gradiga värmen under däck när väl degen hamnat i formarna.

Precis då jag väckte Carl kl 04.00 var det dags att tu nybaket ur ugnen. Ska bli fint med bröd som har tuggmotstånd mm efter en vecka med vitt formbröd. Vi har fortfarande gott om tomater och ost som tillsammans med lite rödlök fixar en härlig lördagsfrukost. Kanske ska brygga kaffe i dag!

Tyvärr kan vi inte läsa ev kommentarer på bloggen. Rasmus hjälper oss att få över ett urval.
Ett inlägg var från Olek som seglar med sin son till Galapagos just nu, roligt och samtidigt tråkigt att vi hann lämna bara dagar innan de anlände.
Frode skrev att han var på Pitcairn 1988. Tack för tips och vi ska akta oss för korallhuvudena då vi ankrat.

Nu har vi avverkat snart 1200 nm av 2900 till Pitcairn. Allt väl ombord.

// Per-Erling

Vår position:

Perfekt segling på Stilla Havet

/1 Kommentar/av

Underbar dag med en ljum vind som sveper fram Nerthus på 235 graders kurs. Det blåser ca 7-8 ms i en brant slör. Alla önskemål uppfyllda vad avser segling i tropiska vatten. Havet håller sig lugnt på en märkligt vis. I vanligt fall driver 8 ms upp vågor, men inte nu.

Pricken över i kom vid 16.30 då vi för första gången sedan vi lämnade Galapagos fick napp. En kraftfull och pigg Bonito på dryga tre kg. Perfekt storlek för vårt lilla hushåll på tre personer. Rensad o klar blev det två kg filé till morgondagens huvudmål.

Dagarna rinner på och vi går fyratimmarsvakter utom mellan 16-18 och 18-20 där vi går ner på två timmar. Just nu har Tomas vakt fram till 20.00 då jag går på fram till 24.00. Carl får njuta av södra korset och en fantastisk stjärnhimmel mellan 00.00 och 04.00 då Tomas blir purrad för att hälsa solen mellan 04 och 08.då det åter blir min tur. Jag får också glädjen att tillreda Boniton eftersom det är min matdag i morgon torsdag.

Vädret ser fint ut framöver och den nedhämtade väderprognosen säger fortsatt 8 ms. Eftersom vi vill vara förberedda på squalls/kraftiga vindbyar under natten har vi tagit in ytterligare ett rev i storen, nu två rev. Vi gör fortfarande god fart och kan se fram mot fin nattsegling.

Jag har skrivit det tidigare tror jag. Gå in på Google Earth och rulla fram the Pacific Ocean så ser ni vilken mäktig plats vi befinner oss på. Känslan av att vi, tre personer på en i sammanhanget liten båt, susar fram som en solitär där det bara är vi själva som kan lösa vardagens frågor. Någon sa att när vi är mitt i det stora blå kan det vara på det viset närmaste granne är personalen på rymdstationen ISS som vi ser passera rakt ovanför oss. Några fartyg har vi inte heller sett sedan vi lämnade Galapagos. Hur högt över jorden yta svävar en rymdstation fram egentligen?

Autopiloten som strulat en del tidigare, innan vi lämnade Panama, har fungerat bra. För att spara på utrustningen styr vi själva så mycket som möjligt, vilket inte är någon större påfrestning med tanke på de perfekta förhållandena som råder.
Vår inverter som gick sönder före Panama kommer vi att ersätta med en ny från samma leverantör som jag köpte den havererade från. Utan omsvep fick vi tillbaka utlagda pengar från Inverterbutiken eftersom vi inte gärna kunde lämna in den för reparation. Nu kommer vi att beställa en ny från samma butik men den här gången en mer anpassad inverter för marint bruk. Verkligen fin service från Inverterbutiken. Francoise med sällskap får ta med sig den då familjen reser till Nerthus i Juni.

Hälsningar
Per-Erling

Vår position:

Syd 5 grader

/2 Kommentarer/av

Vinden har hållit i sig och vi har en fin halvvind utmed vår planerade rutt ner mot Pitcairn. Rutten är planerad utifrån den information vi plockar upp från andra seglare samt böcker skrivna av erfarna långseglare som Jimmy Cornell. Det finns också sammanställd ström och väderinformation som samlats in under årens lopp. Vi har stora kort som är fyllda av information kring vind o ström för varje plats på oceanen.

Så här skriver Cornell i sin bible ” World Cruising Routes”:
”Boats leaving from Puerto Ayora, on Santa Cruz Island, from WP PS121, east of Punta Estrada, should sail a course due south which passes east of Floreana Island. On this course, depending on existing weather conditions , the equator will be crossed at WP PS122. As mentioned earlier, an aerie to be avoided if passing south of the Galapagos is between longitudes 90 w and 95 W and latitudes 3 S and 8 S where several yachts have reported unpleasant weather conditions. The area appears to be an extension of the doldrums with little or no wind, thundery squalls, and a heavy swell which makes conditions very uncomfortable.
In order to avoid an area of confused seas and little wind south of the Galapagos Islands, lying between longitudes 90 W and 95 W and latitudes 3 S and 8 S boats leaving from Puerto Ayora, from WP PS 131, east of Punta Eastrada, should set an initial course for WP PS132 and thence to WP PS133. From here a great circle course can be set for Pitcairn”.

Vi valde att följa den senare beskrivningen med föreslagna WP (way point med koordinater för dessa positioner) vilket ledde till en bra kurs ner till trade winds där vi nu befinner oss.

Det är nu förmiddag och jag har vakt samt matdag. Nerthus är snäll mot oss och är så väl balanserad mes tre segel och styr själv, utan autopilot, utmed vår kurslinje.

Tror havet blivit lite varmare nu då vi lämnat den kalla Humboltströmmens påverkan. De två tidigare nätterna har varit riktigt kyliga med drypande fukt men natten som just passerat var torr och ljummen. Gnistrande stjärnhimmel som ser helt annorlunda ut nu. I söder har vi Södra Korset som hjälper oss att hålla orienteringen i den svarta natten. Lite ovant är det att solen vandrar norröver under dagtid.

Vår position just nu, kl 16.30 UTC den 2 maj, är Syd 5 076 och Väst 95 18

Hälsningar
Per-Erling

Äntligen vind

/2 Kommentarer/av

Klockan har passerat 00.00 den första maj och vi ligger på andra dygnet ut från Galapagos mot Pitcairn. Att vi ligger i de s.k. doldrums råder det inget tvivel om. Oceanen är precis spegelblank och under en kort tid blåste det upp lite grann från NNV! Fram till nu vi har seglat sammanlagt i en timme så här långt. Dyningen är majestätisk och får oss känna det som att vi rör oss i ett böljande öppet landskap.

Enligt alla prognoser skall den vind som ev finns komma från SO. Ingen vind betyder motor vilket kanske inte är så kul men det hjälper oss igenom stiltjebältet som sträcker sig en bit ner från ekvatorn. Vi styr i en båge söderut för att när vinden väl kommer vika av mer västvart o mot Pitcairn.

Eftersom vi legat på grunt vatten har vi inte kört watermakern på en tid samt skänkt Cam, på den australienska båten Annacam, några hundra liter färskvatten var det hög tid att göra nytt vatten. Så fort vi kom ut på djupt och riktigt klart Pacificvatten drog vi igång vår dieselgenerator som ger 220 V till watermakern. Helt plötsligt ser jag att temperaturlampan lysen och stänger av generatorn, som nu var alldeles för varm. Vad var felet? Tankarna går direkt till de problem som uppstår om vi inte har en funktionerande generator. Dessutom var vi ju nästan tomma på sötvatten med nära 3000 Nm till Pitcairn. Eftersom motorn var alldeles för het kunde vi inte göra mycket förrän den svalnat. Gissa om funderingarna lätt gled in på problemen som i värsta fall låg framför oss och skulle vi behöva vända tillbaka?
Kylvattnet, visst var det så. Stopp i genomföringen genom skrovet, i slangen eller var kanske rentav impellern/pumpen som gått sönder. Impellern sitter på motorn så nu var det  till att öppna locket och se vad som fanns kvar av gummipropellern som sitter bakom ett lock med sex bultar. Mycket riktigt var den helt slut. Fram med en ny, vi har tre st i reserv. Efter att i värmen ha bytt till den nya kom motgången. Inget havsvatten nådde motorn och nu blev vi riktigt fundersamma. Isär med impellerhuset igen för att kolla att inga lösa delar från den havererade impellern låg som en propp i rören. Med munnen blåste vi igenom hela kylsystemet och konstrade att det var fritt fram, skönt. På med locket och ny test. Inget vatten. Det blev riktigt oroligt och vi tog isär allt igen.

Vi kollade nu om vi hade satt impellern bakfram eftersom båda sidorna är väldigt lika och den trasiga, som hade hjälpt oss att se vilken sida som skulle peka inåt i pumphuset, hade såklart i trillat mer i kölsvinet och försvunnit i mörkret under motorn. Nu kom belöningen, vattnet strömmade fram och vi kunde andas ut. Klockan var nu 23.00 och nöjda och inte minst glada fortsatte vi mot Pitcairn. Så himla skönt att slippa vända om för hjälp! I sådan här situationer blir det tydligt vad viktigt det är att kedjan av funktioner håller samman. En liten detalj som felar kan får stora effekter, som att vi inte får fram färskvatten t.ex.

I går den 30 april, första hela dygnet till havs på den här sträckan, hann vi uppleva mötet av drygt fyra meter stora Mantarockor som simmade runt Nerthus, alltså fyra meter mellan vingspetsarna. Skådespelet vara nog närmare en timme. Utöver rockorna mötte vi också Pilotvalar, Delfiner och Sjölejon samt olika sjöfåglar.

Som ni vet är vi tre stycken i besättningen, Carl, Tomas och jag, på den här sträckan och fram till mitten av juni då resten av familjen Tevell ansluter.

Nu, exakt nu den 1 maj kl 11.30 lokal tid kom den så efterlängtade sydostliga vinden med ca 7 ms. Äntligen Tradewinds och av med maskin! Nu bär det av.

Hälsningar
Per-Erling