På andra sidan Torres Strait
Den fågel som landade ombord då vi gick in i Torres Strait för två dygn sedan har till slut flugit vidare. Den var helt tam och satt bredvid den som hade vakten. Jag trodde nog den var oförmögen att flyga, men så var det bevisligen inte. Hoppas den orkar flyga tillbaka till Pacificsidan av Torres.
Då vi började närma oss utloppet vände tidvattnet och vi fick ca tre knop motström och det varnades i sjökortet för ”ripples”, starka strömmar med ev kraftig vågbildning. Vi hade undanvind i 10-15 ms och gjorde 7-8 knop genom vattnet så vi vann över strömmen även om det var rätt vingligt ett tag. Farleden var bred men smalnade av vid uddarna där strömmen blev som störst. Medan vi gick mitt i farleden dök ett AIS-eko upp en bra bit ut på havet och i vår planerade kursriktning. Det var en nästan tre hundra meter lång containerjagare från Danmark, Mearsk. Vi tog en innerbana runt lydbojen medan fartyget tog ytterväggen på behörigt avstånd. Anmärkningsvärt är att enligt AIS stack fartyget 11,2 m och på kortet var det 11,5 meter djupt. Nu gick dom in i högvattnet och förmodligen inte fullastade.
Nu har vi ca nm 530 kvar till incheckning i Indonesien och hamnstaden Saumlaki på ön Yamdena/Tanimbar S07 59 E131 18. Det är rätt grunt hela vägen med djup som mer påminner om Östersjön, mellan 40 och 70 meter. Det blåser fortfarande bra så den krabba sjön växer rejält och vi surfar och slingrar fram med tre rev i storen och gör i snitt ca 7 knop.
Solen skiner på oss och vi har börjat tvätta sängkläder mm efter en längre tid av saltstänkt miljö ombord. Det är så lätt att dra ner saltet i båten även om man bara går klädd i badbyxor och kanske en tröja som skydd mot solen. Under seglingen de senaste två dygnen har vi haft mest halvvind så det har småstänkt in i sittbrunnen då små toppiga vågor daskar in i skrovsidan och vinden skapar en dusch av saltvatten på den som befinner sig på däck eller i sittbrunnen. Huden blir såklart salt och får man inte av sig allt salt hamnar det i lakan och dynor. Dags för tvått av dynöverdrag mm då vi kommer fram med andra ord.
Precis nu upptäckte vi en större båt föröver. Inget eko på radarn eller signal från AIS. Den verkade gå rätt mot oss och och vi beslöt att ändra vår kurs en aning. Det visade sig vara en Indonesisk fiskebåt i trä som ankrat mitt på havet. Jag tror den väntar på mörkret eftersom jag noterade att båten hade enormt många lampor utmed relingen för att lysa upp i natten. Det var mäktigt att se den 30 m långa skorven häva i vågorna. Det blev ett glatt vinkande från oss och fiskebåten som vi passerade på nära håll.
Precis innan vi först siktade fiskebåten anslöt sig cirka 25 delfiner för att leka vid Nerthus för. Lika roligt varje gång att se dessa mästare göra sina konster i det blå vattnet. Dom var lite mindre den här gången men ack så flinka i vågskummet.
Hälsningar
Per-Erling