Sover i varsin vagga

Här ligger jag och vaggas i min koj i fören medan resten av gänget sover. Klockan är 04:27 och jag har vaknat av ett hällregn som drar förbi Nerthus där hon ligger ankrad utmed stranden. Då får en snabbt hoppa upp och stänga alla våra fönsterluckor för att sen starta torkandet med handduk. Jag fixar en fläktmontering vid sittbrunnen för att på något sätt ventilera vårt nu väldigt stängda utrymme.

Vi ligger i en bukt där vi har tagit oss så långt in vi kan innan det blir för grunt för Nerthus 2,70cm djupa köl, men ändå inte riktigt utom räckhåll för dyningen som rullar in. Då vi har vinden in från NO betyder det att Nerthus får den långa, mjuka dyningen in i sidan och vi vajjar sakta men hyfsat rikligt.
Så slutar det regna och jag är lika snabbt upp för att få in lite svalare nattvindar igen. Och så börjar det igen. Och när ankarlarmet går är det ju ändå jag (och självklart farsan) som är vaken, så då hoppar jag upp igen och spanar ut för att konstatera att vi inte draggat något, bara rört oss precis så långt vi kan sträcka med ankarkättingen. Med en kapten som gärna sätter ankaravståndet bara med någon meter extra vet vi direkt när vinden vrider och Nerthus likaså.

Apropå dyning och väder så är jag förvånad över hur lätt min brors barn Alfred och Alma tar livet ombord. Under seglatser så sitter de helst där det gungar som mest och blir snabbt besvikna när vågorna blir mindre. Helst av allt leker de runt inuti båten och håller krampaktigt balansen när det lutar så där kraftigt att grejerna lämnar sin utsedda plats. Under nätterna sover de djupt och för denna natt valde Alfred att sova i soffan som är så skön. De hoppar från relingen, övar på dyk och hummar exalterat genom snorkeln när de får se färgglada fiskar under Nerthus.
Det de tycker är lite sämre än hemma är givetvis maten, den är ju inte direkt som i Sverige och falukorven ekar med sin frånvaro. Tacka vet jag pastan som är tydligt utbredd över hela vårt runda klot, än så länge, och med lite smör och salladskrydda är dem nöjda. Och så lite korv förstås!
Tur att dessa fina varelser ska vara kvar flera dagar till.

Nu verkar regnet ha dragit förbi så jag ska minsann öppna luckorna och nu försöka somna om. Får se om det blir sjusovar-Adde som tar nästa regnskur? Ja, vi får väl se… Jag har ju trots allt semesta!