Midsommar i Söderhavet

För bara en vecka sedan var vi två i besättningen och nu är vi sex. Tomas har återvänt till Sverige för en tid. Familjen Tevell anslöt på Hiva Oa den 18 juni. Tyvärr har ju Carl brutit sex revben (se tidigare blogginlägg) och kan inte vara med nu utan återhämtar sig hemma i sommarsverige. Tevellarna ombord är Francoise, Maxine, Axel och Hugo samt Maxines kille Simon. Trevligt med ungdomar i gänget, det var ju ett tag sedan Amanda och Adde mönstrade av i Panama. Jag kan avslöja att det är lite mer rörelse och action ombord med sex personer i stället för två.

Det händer saker hela tiden och allt är inte planerat. På Hiva Oa är viken där seglarna ankrar liten och utsatt för dyning som rullar in och skapar studsande vågor. Då vi kom dit, Tomas och jag, råddes vi att göra som alla andra och lägga ut ett ankare även aktern så att båten inte svänger runt vid vindskiften eller då strömmen vänder. På så vis risker båtarna att inte komma för nära varandra även om det är trångt. Enligt uppgift var det dybotten och inte koraller som annars riskerar skava av ankarbandet. På vårt ankare nr två har vi just ett band så det är noga med bottenbeskaffenheten. Allt gick bra de första dagarna men vände båten helt plötsligt och följde vinden. Ankarbandet hade gått an. Vid dykning kunde vi konstatera att botten hade skräp just där vi ankrade. Gamla järnstaket och en kamin med vassa stålkanter. Inte konstigt att bandet gick av.

Tyvärr hittade vi inte ankaret då sikten var absolut noll och vi var tvungna känna oss fram med händerna längs den dyiga botten på ca tre-fyra meters djup. Jag erbjöds låna tuber av grannlåten men vi var alla överens om att utan sikt och med vassa föremål på botten var det för farligt. Efteråt då vi hörde oss för med gubbarna på kajen visade det sig att vi inte ensamma om detta utan att det sker tydligen hela tiden. Tråkigt att vi inte nåddes av den informationen innan.

I onsdags lämnade vi hamnen för att segla de 45 Nm till Fatu Hiva, ön med sina fantastiska bergsformationer. Enorma raukar på land skulle man kunna beskriva dessa formationer som. Lär vara rester från vulkanutbrotten som skapat öarna här. Tidens tand har eroderat bort mjukare material och nu står den hårdare kärnan kvar och imponerar. Bergsluttningarna in mot mitten av ön skiftar mellan intensiv grönska och branta stup. På de värsta branterna vandrar getter omkring som det vore det enklaste sak världen.

Seglingen gick fint och vi kom fram före solnedgången. Två båtar i viken och vi ankrade just akter om dessa. Det tog tre försök innan vi fick fäste. Bra övning för ungdomarna på fören som nu lär sig ankarspel och tekniken. Tyvärr kom det kraftiga fallvindar rasande ner för bergssidorna och under natten hade vi vindar på upp mot 20 ms som slet i båten. Vid kl 02 väcktes vi av ankarlarmet eftersom vi börjat dragga ut ur viken. Upp med ankaret och ny ankring på grundare vatten. Gick bra. Samma sak hände i går, midsommarafton, mitt på dagen just som vi hade lämnat Nerthus för att fem av sex av oss skulle på utflykt upp i bergen. Jag körde in gänget till stranden för att direkt återvända, var det tänkt. Vi hann inte in till land utan fick snabbt ta oss tillbaka för att ankra om. Sedan dess ligger vi finfint.

Midsommar med Svensk sillsallad
Francoise hade med sig Abbas sill i bagaget. Midsommarmiddag i sittbrunnen nu när mörkret anländer vid 18 tiden. Det är som om någon drar ner gardinen så fort solen sänker sig bakom horisonten. Här är det midvinter, 28 gr varmt både i luften och i havet. Till huvudrätt serverades Maxine o Simons köttbullar i vinsås, inte illa måste jag säga. Till sillen letade jag reda på en flaska akvavit (Lysholm Line Aquavit, matured at sea) jag fick av Jan Calderon och Hélène Viotti på kajen just innan vi lämnade Visby den 18 juli förra året. Står att den har passerat ekvatorn två ggr, vilket nu blir tre efter att vi passerat samma ekvator just innan Galapagos. Ja vad kunde smaka bättre till sillen en midsommar på Fatu Hiva!

Fatu Hiva ligger som en av de sydligaste av öarna i Marquesas. Blir fint att gå från ö till ö nu när vi vänder norrut och förhoppningsvis får lite öppen vind och därmed fin segling. Tror vi blir här en dag till innan vi går vidare.
Hälsningar
PE

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *