Kastar loss

Sitter i kvällssolen på akterdäck iförd shorts och ljummen vind.
I morgon tar vi upp ankaret , går in och tankar diesel ca 800 liter och sedan bär det iväg. Ont om vind men vi hoppas på ett vädersystem som är på väg. Tiden i PC ägnats åt bunkring mat, fixa lite grejor till båten mm. Micke, Peter och Tomas inne i PC men inget för mig i hettan och all trafik. Jag har oxå en genuin avsky för shopping och butiker sedan länge och förstår att jag är en svag målgrupp ur marknadsförarnas synpunkt som 60 plussare. Sedan ett par år har jag dessutom hamnat utanför Connnaisseurs ”prenumerantregister”. Tant pis!!!

PE och jag har under dagen bytt motorolja i alla tre motorerna, generatorn, huvudmaskin och utombordaren till jollen. Vi gör det ca en gång per ocean! Ständig aktivitet med fraktfartyg in och ut ur kanalen samt pilots. Det kommer långseglare vartefter och vissa lämnar för oceanen. Många går inte till Galapagos för det är för dyrt vilket ger urval. Det kommer att kosta oss ca 30.000 kr att angöra. Dessutom måste vi göra rent botten så den inte är igenväxt med sånt de inte vill att deras öar kontamineras med. Det blir på Cocos Island.

Imorgon på öppet hav dags att producera och fylla tankarna (ca 1200 liter) då det börjar bli tomt. Maria är fantastisk och pysslar för jämnan så att alla grejor hamnar på rätt plats. Jag är inte helt säker på att PE och Maria tycker lika om vad rätt plats innebär men för det mesta tror jag de är överens. Peter hissade vi upp i riggen (Micke blir med automatik utesluten för detta uppdrag) så han kollade sprintar och bytte gorillatejp där så behövdes. Ikväll in till en liten pizzeria i hamnen där det alltid är iordningställt ett långbord för alla seglare som vill snacka och äta samt utbyta erfarenheter. På mornarna kl 8 alltid på kanal 72 på VHFen så chattforum lett av Lee. Hon leder chatten muntligt enligt agenda så alla kan fråga om råd, sälja, köpa grejor eller gebortgrejor.

Det man ska ha helt klart för sig att vi är en del av en subkultur som man bara kan segla in i. Det finns ingen annan väg! Man kan inte helt lätt beskriva omständigheterna och dessa udda karaktärer och livsöden såväl båtar som dess invånare. Alla är överlag så spännande och hjälpsamma. En och annan tokstolle utöver oss. Missöden finns oxå förstås. I varje hamn finns alltid någon båt som nått vägs ände och i förfall med sannolikt viss trasig eller tappade sugar. Gammal som ung. Just här träffat en fransk familj (förstås) med två små barn i en 25 fots vacker båt med nät runt mantåg hela vägen för barnen.

Tålamod och gott om tid är bra. En båt som lämnade Panama tre v sedan och ännu inte framme Galapagos i brist på vind i doldrums kring ekvatorn. En vecka brukar det ta om man har Kajsa på sin sida.

Ska bli spännande att se hur det går närmaste dagarna. Jag har nu nått mitt mentala lugn och vanligen tar det för min del en vecka ombord.
Hej hopp
Carl

1 svara
  1. Francoise
    Francoise says:

    Vad härligt skrivet Carl! Tänk att vi missade er på bara några minuter på slussens webbcam, otroligt! Men känslan att vara med er fanns ändå ?. Så oerhört spännande att följa trafiken i kanalen, ett oavbrutet flöde, imponerande.
    Från oss kan vi rapportera att trots många gråa dagar har våren äntligen kommit med blåsippor, krokusar mm.
    Ha en fortsatt fin seglats, kram.

    Svara

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *