Surdegen

Jag har med mig en surdeg som har sin stamtavla ombord på Arianna och Lasse Ljung. Lasse bakade med surdegskultur då jag var med till Antarktis. Då jag lämnade Lasse fick jag med en burk som överlevde resan hem till Gotland. (Ser på FB att Lasse surdeg lever vidare). Det känns som ett stort ansvar att vårda en sådan skatt och jag hoppas att surdegarna en dag skall få träffas igen. Var och när står skrivet instjörnorna.. Jag lyckades baka en gång på Nordsjön, i ganska hårt och tufft väder. Brödet blev uppskattat ombord vilket var fint. Någon dag senare skulle jag mata degen och fann en tom burk i kylen! Det gick en kall kåre genom kroppen, hade degen rymt eller bra runnit via alla kylvaror ner i botten på kylboxen? Som tur var hade all kultur hamnat i översta lådan så det vara bara att skrapa ihop smeten och försiktigt mata surdegen stegvis så att den blev på bra humör igen. Allt gick vägen och nu står en bunke med deg på jäsning i maskinrummet, varmt o fint. Får se senare i kväll hur resultatet blir. Nu dags att ta jollen in till klippkanten och hämta gänget dom varit på utflykt på den tämligen lilla ön Sark. Tidvattnet forsar mellan öar o klippor.. Spännande och imponerande skådespel. Hälsningar Per-Erling