På kurs längs med Bermudatriangeln

Solen skiner och Nerthus pinnar på norrut i en brant slör och det blåser ca 8 ms. Vi lämnade St Martin i norra Karibien den 30 april för att segla de 860 nm upp till Bermuda. Bermuda ja, Bermudatriangeln tänker ni då antar jag. Jo det stämmer och Nerthus vinglar just utmed den östra kanten av den mytomspunna triangeln. Leta gärna upp mer information på Google eller Wikipedia och ta del av alla de mysterier som givit upphov till triangelns berömmelse. I dag är det den 4 Maj och än så länge har allt gått väldigt bra för oss, Nerthus och mig. Jag planerar vara framme på norra Bermuda den 6 maj så vi är mer än halvvägs redan.

Tiden ombord går fort och jag får utrymme för den berömda ”egentiden”. Jag lyssnar en del på poddar med intervjuer med intressanta personer och inte sällan kommer just tankar och funderingar fram kring tid och vad vi gör av vår tid. Vilken ynnest jag har som får nästan en vecka med just uteslutande egentid. Innan jag lämnade St Martin ägnade jag en vecka åt underhåll och allmänt fix, som att ta hand om områdena under durkarna samt att totalrenovera toaletten. Just toaletten vill jag inte behöva fixa med på öppet hav. Tid ja, läste just ut Guillous senaste bok ”1968”, det år jag fyllde 15. Tänk att det känns så nära i tid trots att det passerat 50 år!

Sista dygnen på St Martin var vi ett gäng båtar som strålade samman intill varandra. En av båtarna var Moonraker som vi gick tillsammans med genom Panamakanalen 2016. Vi var tre båtar som slussade sammanbundna bredvid varandra. Nerthus i mitten med Moonraker på vår styrbordssida och Cam från Australien på den andra. Resan från karibiska sidan till Stilla havet tog två dygn inklusive övernattning. Våra vägar skiljdes åt men så träffade jag Moonraker med Chris och hans son på Reunion i oktober 2017 för första gången sedan Panama. Senare sågs vi i Sydafrika och nu St Martin. SY Kairos med Benny ombord mötte vi första gången på Kap Verde då även Bennys sambo Angie var med. På Tahiti strålade vi samman med Jonas och hans SY Alma och sedan dess har Nerthus, Kairos och Alma mötts på olika platser under seglingen, fram till nu, då vi ligger ankrade intill varandra. Det blev några trevliga kvällar innan våra ”rutter” skildes åt. Kairos och Nerthus går via Bermuda på sin väg till Azorerna. Alma går direkt från norra Karibien till Azorerna. Vem vet, vi kanske hamnar i samma vik där också. Azorerna ja, då är vi helt plötsligt i Europa igen!

Bermuda ligger i princip norrut från St Martin och jag noterar att temperaturen sakta sjunker, både i luften och i havet. Det är långt till kylan men vi färdas sakta mot varmare kläder och ljusa nätter. Spännande:-) På Bermuda ansluter Adde för att segla med Nerthus tillbaka över Atlanten till Azorerna och vidare. Adde segla med oss till Karibien från Afrika 2015-16 så han känner Nerthus väl. Välkommen Adde! Senast den 20 maj lämnar vi Bermuda med kurs mot Azorerna. Enligt tillgänglig information är det bra att ligga en bit norrut, 38-40 gr Nord, för att få störst chans till bra vind men även ström. De flesta går längre söderut, t ex de organiserade eskaderracen som utgår från Grenada och Antigua. De får gå en båge norrut först medan vi som utgår fr Bermuda kan gå direkt den nu kortare vägen till Azorerna.

Jag köpte nästan ett kg köttfärs, fanns ingen mindre förpackning, innan jag seglade iväg och nu märker jag att jag har pannbiff för hela seglingen till Bermuda. Fisket får vänta:-)

Hälsningar
Per-Erling