Montego Bay bye bye

Dygnsrytm är en lustig sak. Jag är, som min familj och mina vänner vet, en extrem nattmänniska. Här är jag däremot i perfekt fas! Jag vaknar tidigt och somnar tidigt. Och frukost. Jag som aldrig äter frukost vaknar hungrig som tusan. Dygnsrytm är en lustig sak.

Efter frukosten igår tog jag, Adde, Amanda och morsan jollen ut till ett korallrev för lite snorkling. Oj så fint det var! Kristallklart varmt vatten med ”akvariefiskar” väntandes på oss där under ytan.

Amanda fick en fiskkompis utöver det vanliga. En liten silvrig och gul sak följde henne var hon än simmade. 30 minuter hängde den med, över revet och tillbaka till jollen igen. Där låg den och väntade medan vi drog in mot land igen. Märkligt!

Väl tillbaka vid båten bytte vi till torra kläder och åkte in till ”city” i Montego Bay. Wow, så häftigt det var! Ett myller av folk, fullt ös med reggaemusik och massor med intryck både till höger, vänster och rakt fram. Att vara den som är annorlunda är för oss vita människor en lärorik sak. Svårt att smälta in som svensk här, både till sättet och utseendet.

Alla är dock väldigt glada och hjälpsamma. Ett exempel på det är när vi ska gå över vägen, men det är sån trafik att vi inte kommer fram. En tjej med sin lilla dotter frågar oss
”A u alriiiight?”

Inga problem försökte jag säga varpå hon frågade om vi skulle gå över vägen. Och det skulle vi ju. Så hon tog sin lilla dotter i handen, gick rakt ut i vägen och stoppade bilarna så vi kom över.

Efter ett tag kändes det helrätt med något kallt att dricka. Vi hittade en lucka i väggen, Adde gick in och kom ut med tre Coke och en Red Stripe (den lokala ölen). Vi satte oss hos en kille som berättade om livet på Jamaica.

Killen bodde en bit ut på landet så Adde frågade om han hade varit bonde. Bonde heter ju ”farmer” på engelska så frågan Adde ställde var: Are you a farmer?

Killen garvade och svarade: I used to be a farmer. Do you need anything from the farm? Haha, på Jamaica är ju en ”farmer” en person som odlar marijuana!

Som coastguard sa några dagar tidigare:
Jamaica, the marijuana capital of the world.

Nu får jag avsluta det här inlägget för att ta jollen in till taxin och flyga hem mot Sverige via Miami. Det har varit superkul att vara här! 10 dagar går extremt fort. Så otroligt många intryck och upplevelser jag fått vara med om på kort tid.

Apropå taxi och upplevelser. När jag skulle förboka bilen som tar mig till flyget så frågade dom efter mitt namn. Rasmus svarade jag och presenterade mig med ett handslag. Killen började asgarva och frågade en gång till vad jag hette. Rasmus.
Han skrattade ännu högre och sa att det lät som namnet på en skämtfigur på Jamaica som heter Rastamus och att jag nog skulle fundera på att presentera mig som något annat medan jag var här 😀

Hit kommer jag tillbaka.

// Rasmus