Martinique igen

I förra inlägget satte jag rubriken ”Mot Martinique” vilket även kan bli den nya rubriken eftersom vi efter en vända till öarna söder om Guadeloupe åter vänder stäven söderut mot just Martinique.
Sedan vi lämnade Saint Anne på södra Martinique har vi i goda vindar seglat norrut via ett kort stopp halvvägs upp på Martinique bara för skojs skull och en middag till ankars. Vattnet utmed öarna är platt men byig i lä av de höga bergen. I passagen mellan öarna, som är 10-20 nm, blåser passadvinden med ganska hög sjö och 10 ms. Utöver vind och hög sjö trycker även strömmen på från Atlanten och vi måste parera genom att styra upp 10-30 gr för att hålla kursen.

Regnperioden är tydligen över för den här gången och vi njuter av sol och 26,5 gr i vattnet. I varje vik och ankringsplats ligger mängder av båtar tillsammans med fullriggare och vackra segelfartyg som går med passagerare. I Terre De Haut, som är huvudort i ögruppen Les Saintes söder on Guadeloupe, fick vi uppleva en vacker fullriggare med fem master som lämnade sin ankring och satte alla segel för att gå norrut i den fina vinden. Allt sköttes från däck när seglen rullades ut från bommarna i riggen. Terre De Haut är en fullskalig turistort som i sin helhet lever på gästande kryssningsbåtar, hyrbåtar och långseglare. Allt väldigt fint och en bra känsla av liten by i Caribbean. Allt på franska och jag undrar ibland hur stort intresset är att attrahera gäster från andra länder. Vi hyrde en elbil för att se oss om på ön och mannen som instruerade mig kunde inte ett ord engelska…

Efter några dagar gick vi söderut 20 nm till Dominica och staden Portsmouth. Vi visste att ön drabbats hårt av den senaste orkanen Maria i september 2017 och att ödeläggelsen var stor. Bemötandet redan då vi rundade udden var välkomnande när vi möttes av en man i sin gula speed boat. Vi seglare är i dag den viktigaste inkomstkällan eftersom kryssningsbåtarna slutat komma nu när hus och byar är skadade eller raserade. Alla vi mötte hoppades vi hade det bra och att vi gladdes av att vara på Dominica. Då vi talar med med folk vi möter säger dom att deras hus är förstört men de lever, vilket är det viktiga. Samtalen avslutas ofta med ”Hope you enjoy Dominica”.

Intill oss där vi förtöjt vid en ”mooring ball” hade vi sällskap av Benny och Angie i sin gula 32-fotare Kairos. Det är alltid lika trevligt att möta Kairos som vi första gången stötte ihop med på Kap Verde i november 2015 och därefter sett på olika platser under hela seglingen fram till nu. Vi låg även i samma hamn på Nya Zeeland. Kairos segla nu fortsatt norrut ett tag innan de vänder ner till Martinique igen, där vi förhoppningsvis ses igen.

När vi kommer till Saint Anne i morgon kväll blir det sista kvällen tillsammans med Karol och Anna som reser hem den 19 mars. Det har varit trevliga veckor tillsammans, fyllda av skratt och spännande samtal. Karol fick jag ju dessutom hjälp av under varvsbesöket på Trinidad innan Anna och Maria anslöt på Martinique. Samtidigt som Anna o Karol lämnar ansluter Amanda för nästan två veckor tillsammans med sina föräldrar ombord på Nerthus. Det är två år sedan Amanda var ombord senast och just i Caribbean. Ska bli så enormt fint att träffas här igen.

Per-Erling