Atollen Palmerston Cook Islands

Vi fyller våra dagar med ständigt nya upplevelser. Nerthus och vårt liv ombord är förstås en stor del av vardagen. Därutöver får vi vara med om en sådan annorlunda vardag att det är knepigt att formulera i ord.

Vi lämnade atollen Aitutaki, där Birthe kom ombord, och seglade vidare västerut, två dygn till havs. Tidigt måndag morgon siktade vi vårt mål, atollen Palmerston. Vi ankrade bredvid en båt med ett ungt par från San Francisco. (Vi har samma rutt och ses då o då) Via vår kortvågsradio fick vi kontakt med öns chef, Bob och tull, Arthur.

Tullmyndighet i flytväst

Efter ngn timme kom de ut till oss genom revets smala ut/inlopp i en sjövärdig aluminiumbåt med stark utombordare. Vänliga och intresserade av oss, bjöd de oss att komma med in till ön. Färgerna i korallvattnet, akvariefiskarna (inga hajar), det polynesiska sättet att leva, människorna..alltihop är overkligt fint.

Bob med sonen Henry

Familjfadern Bob, förklarade för oss att nu när vi har stigit iland så är vi en del av familjen. Så har man alltid gjort här på Palmerston. Därför blev vi + unga paret inbjudna på lunch under soltaket vid deras boplats. Kvinnan Tubo och farmor Tepu lagade maten. Kycklinggryta, ris, nudlar med grönsaker, kokosplättar, små vetepannkakakor, färsk paprika och förstås ung kokosnöt fylld av gott vatten, en nöt per person.

Utsikt från familjens matplats

Farmor har just flyttat tillbaka till äldsta sonen Bobs familj efter att ha bott o arbetat 45 år i Nya Zeeland. Där bor också hennes andra 6 barn och barnbarn ännu. Hon får pension från NZ och vill njuta av livet på ön som pensionär. En charmerande kvinna med nära till skratt.

Farmor Tepus pensionärsbostad.

Vi har också fått en rundvandring på ön till bl a skolan med 22 elever 6-12 år. Här jobbar 4 lärare +kvinnlig rektor. Alla elever har egen studieplan som är anpassad för att de ska kunna studera vidare på huvudön Rarotonga. Här bor 59 pers just nu, i ett helt fungerande samhälle. Fantastiskt. Deras inkomst kommer av fisket. De fångar ”papegojfisk” i stor mängd både med nät och med harpunering. 80 ton under året lyckas de fånga, filea + djupfrysa. Den skeppas var 3:e månad till Rarotonga där restauranger väntar på superfina vita fiskfileer.

De yngsta barnen leker fritt hela dagen.

Vi dröjer kvar under den gemensamma lunchen idag tisdag. Sen sätter vi segel mot vår ö Niue, dit vi når på 4 dygn till havs. Vi har hört att Niue har utvecklats vidare sedan vi var där med Alma Mater. Flera av de seglare vi mött ankrar där och stannar några dygn på väg till Tonga.

Kram /Maria