Hugos bloggpremiär!

Hej, jag heter Hugo Tevell och är 12 år och är yngsta barnet i familjen Tevell. Bor i Bromma, Stockholm då jag inte är med ombord på Nerthus.

Den 18 juli kom vi till Tahanea, en stor atoll som ligger i Tuamotus. Klockan 15.00 gick vi igenom passet som är öppningen i revet för att komma in i lagunen. Vi svängde till höger och ankrade bakom ett lite större korallhuvud/litet rev. Det var 14 meter djupt där vi släppte ankaret och sand o korallbotten. Axel, min storebror, dök o kollade ankaret, han kom ända ner till ankaret.

Eftersom det var Nerthus årsdag på seglingen hade jag och Per-Erling bakat en kaka. Det var en chokladkaka som blev jättegod. Till middag åt vi spagetti bolognese med goda kakan som efterrätt.

Nästa dag den 19 juli simmade vi till korallhuvudet en bit bort från Nerthus. Det var Maxine , Axel, mamma och Simon. Vi hade tänkt harpunera och fixade en stor hink som vi satte i en livboj för att hinken skulle flyta och vi hade någonstans lägga fisken. Bra så att inte hajen tar fisken.

Det började med at vi anlände till dykstället och Simon la fast den flytande hinken då jag frågade om om jag kunde låna harpunen. Jag simmade runt korallhuvudet med harpunen och såg gigantiska papegojfiskar på nära håll. Med första skottet fick jag den största papegojfisken i stimmet och det gick jättesnabbt, så när jag simmade tillbaka till hinken märkte jag inte att jag förföljdes av två hajar. Hajarna var ca 1-1,5 meter. Jag märkte inte att jag hade hajar bakom mig, det var de andra som såg och berättade för mig senare när jag kom fram till hinken och dom andra. Då tittade jag runt och såg hajarna cirkulera runt oss. Det var lite läskigt men som tur var var dom inte farliga utan bara nyfikna. Men sedan hörde vi ett till harpunskott avlossas och då tittade vi upp och såg att Axel hade fått en fisk också. Han kom simmande mot oss med hajarna lite efter sig. Han kom med en stor papegojfisk också. Vi vågade inte stanna så länge och hinken var full så vi simmade tillbaka till båten. Simon var lite nedstämd för att han inte hunnit jaga utan bara släpat på hinken och harpunen. Men vi sa att vi skulle komma tillbaka en annan dag.

Fiskarna var gröna med en stor bula i pannan. Dom var ca 50 cm långa och vi fotograferade dom innan vi rensade. Magarna var fulla med korall som de betat med sina papegojnäbbar. När vi var på revet och man var tyst kunde man höra hur papegojfiskarna knaprade på korallen.

Sedan tog vi jollen in till land för att utforska ön. på ön såg vi stora eremitkrabbor, typ en krabba med klor och ben som bor i en snäcka som den kryper in i för att få skydd. Den käkar blad och kokos. Sedan gick vi till andra sidan av ön, utsidan mot havet. När vi gick där såg vi murenor som låg i vattnet bland stenarna o solade. Vi fortsatte vår promenad runt ön. Vi hittade ett övergivet hus där det fanns massor av kokosnötter som fallit ner från palmerna. Med en pinne som satt fast i marken öppnade vi några kokosnötter. Det var tungt och svårt att få bort skalet runt den hårda nöten. Den hårda nöten knackade vi mot ett träd så att den öppnade sig på mitten.
När vi var på väg tillbaka till jollen som vi ankrat vid stranden så hittade vi palmblad som vi tyckte vi kunde fläta till typ mattor. När det var dags för middag tog vi fram snacks o god dricka för att fira att Maxine var bra igen efter sin Denguefeber. Den dagen fick vi korv och mos till middag. Men efter middagen mådde Maxine dåligt igen men det var inte på grund av denguefebern. Som tur var mådde hon bra dagen efter.

20/7
Idag var det min och Axels matdag. Idag ville Simon också få en fisk så vi stack ut till ett annat korall huvud. det var fantastisk snorkling där och vi såg flera fiskar med olika färger. Jag och Axel simmade in till land medan Simon jagade papegojfiskar. Han fick en papegoja men jag fick den största. Eftersom att det var min och Axels matdag tillagade vi våra fiskar. Vi gjorde smörstekt papegojfisk med ris och en sås.

22/7
Nu har vi åkt längs med korallen och snorklat medan vi väntade på lågvattnet för att komma in i atollen Fakarava. Just nu har vi anlänt till Rotoava på Fakarava. Just nu måste vi sticka i och handla. Jag glömde säga att jag satt på första spridaren men det dröjde inte länge innan jag hissades ner för att det började regna och det blev mulet. Nu när vi kom hem blev alla överraskade av att när vi gick på båten och såg att pappa var där. Nu firar vi att pappa är här.

Hej då.
Från Hugo