La Coruna

Efter fin segling utmed kusten förtöjde vi vid marinan i La Coruna i går kväll. Morgon med dusch o wifi. Hälsningar Per-Erling

Carino

Nu har det passerat några dagar sedan vi lämnade Gijon med sina 230 000 invånare. Att staden hade så många invånare kom som en överraskning för oss. Staden såg inte så stor ut från havssidan eftersom den bredde ut sig bakom raden av höga hus som låg utmed strandlinjen och hamnen.

Efter att ha inväntat högvattnet i fredags lämnade vi Gijon vid 14 tiden. Seglingen till nästa hamn blev inledningsvis väldigt trevlig med öppen slör och spirad genua, fock och full stor. Solen gassade och vi njöt av den fina eftermiddagen. Framåt skymningen, som kommer ganska sent i Spanien då de märkligt nog har samma tid som i Sverige trots sitt västliga läge, mojnade vinden och det blev helt bleke. Med maskinen på lågt varvtal fortsatte vi under natten utmed den vackra och bergiga kusten.

Framåt efternatten och tidiga morgonen lägger sig en tät dimma just som vi ska runda en udde med höga klippor. För säkerhets skull har vi även radarn påslagen för att dubbelkolla avstånd till udden samt eventuella fartyg som inte syns på AIS. Vi girar 30 grader babord efter udden och bara kanske 50 meter om styrbord dyker en flotta om ca 8-10 små fiskebtar upp. Eftersom radarn var tunad för att se avstånd till land missade vi de små båtarna på riktigt nära avstånd men som tur var hade vi girat babord lite innan så det blev aldrig någon riktig situation, även om det ruskade om oss just då de dök upp.

Ingen av båtarna hade AIS o kanske inte heller radarreflektorer heller. Lärorikt för vår del och framöver kommer vi att ha ännu bättre uppsikt via radarn. Svårt att se små båtar, 5-8 meter långa, på radarn i kombination med dyning och vågor som tidvis gömmer mindre farkoster i vågdalarna, är det vågor som ger eko eller är det båtar.

Lördagsmorgonen blev så smningom vacker och vi ankrade bakom en pir i den lilla byn/staden Carino. Viken var full av små fiskebtar och en fransk seglare. En fraktbåt vid kajen innanför piren lastade krossad sten som enligt AISen senare skulle gå till Gijon ca 75 nm österut.

Annars verkar staden ha sett sina glansdagar. Fullt med övergivna byggnader och fiskmarknader, neddragna jalusier från butiker och ganska tomt på gatorna. Nu var det för all del lördag, men stämningen var likväl den att staden tappat i kraft.

Vår plan framåt är att i sakta mak och med besök i vikar och hamnar segla ner till trakterna av Lissabon där Francoise mönstrar på i mitten av september för att segla med ner till Cap Verde via Kanarieöarna. Hur rutten ser ut efter Lissabon beslutar vi inte nu utan det får bli ett senare beslut då det finns många alternativa spår.

Fortstta ner till Gibraltar och sedan angöra några platser i Marocko eller gå ut till Madeira och öarna fram till Kanarieöarna, vi får se.

Nordliga och nordostliga vindar väntar under kommande vecka vilket välkomnas ombord. I dag regnar det så vi avvaktar lite innan vi lättar ankar för att segla vidare. Härifrån ser vi en liten hamn som heter Espasante. Lättar regnat kanske vi tar oss dit för att i morgon segla vidare till Ferrol eller La Coruna.

Hälsningar Per-Erling

Mot nästa hamn eller ankring

Nu närmar vi oss fortsatt segling väster ut. Det har varit en fin tid i Gijon, en stad som jag inte visst fanns förrän vi bestämde oss för att gå in här då vinden och lågtrycket gjorde sig påmint under slutfasen av seglingen över Biscaya. När vi lättar i morgon fredag vid lunchtid blir vi tre stycken som seglar vidare, Tomas, Maria och undertecknad. Vi är nästan ensam segelbåt på den pontonbrygga vi ligger vid, mest lite större motorbåtar med fantastisk utrustning för fiske/trolling, riktiga Hemingwaybåtar. Längs in vid bron till kajen ligger en illa medfaren 50 fots stålseglare där segel mm hänger mögliga o trasiga över bommarna. Man ser tydligt att ägaren verkligen tröttnat. Vi frågade runt lite och fick veta att båten använts för knarktransport och nu ligger den för fäfot. Lite arbete ombord har vi hunnit med. Varje dag är det något som kan fixas med. En del av nya livet:-) Sista skylighten är på plats så nu är alla stora skylights bytta och täta. Lite målning finns det alltid plats för, ev rost måste bekämpas omgående i den salta miljö vi nu och framöver kommer att vistas i. Blästringen och målningen på Beckholmens varv prisas dagligen! I dag har vi också bytt några elkontakter som sitter vi styrplatsen, vippkontakter som reglerar däcksbelysning och lanternor. Bra med belysning i den svarta natten om något måste fixas på däck då vi är till havs. Nu på kvällskvisten tar vi promenad till hamnkontoret för en dusch och förhoppningsvis ett besök på något café eller bar där det finns WIFI. Tillgången på WIFI styr alltid vilket ev matstället eller café vi skall besöka. Hälsningar Per-Erling

Närmare värmen

Gijón på Spanska nordkusten. Åter på Nerthus efter ett kort besök hemma för min brorsdotters bröllop i högsommarvärme på Vikbolandet. En hjärtevärmande omväxling från det lite kulna väder som dominerat vår första etapp till England.

Återföreningen med båtgänget skedde på Scilly Islands- en liten pittoresk arkipelag straxt väster om Land´s End. Resan gick via mellanlandningar på Gatwick och i Newquay. Avresan från Newquay blev tyvärr 3 timmar försenad så det anslutande flyget ut till öarna missades. Träffade dock ett lika modstulet par från Tyskland och tillsammans chansade vi på en taxiresa ner till Land´s End med förhoppningen att hinna med det sista kvällsflyget därifrån. Ett fåfängt företag såg det länge ut som – att kappköra mot tiden på små slingrande landsvägar fulla av jordbruksmaskiner och sädtransporter.

Med andan i halsen stormade vi ändå ca tio minuter sena in i den lilla flygterminalen där British airways rullade fram en Twin Otter, ett litet propellerplan, enkom för oss tre. Mycket flott -undrar hur SAS hade gjort?

Ännu tio minuter senare satt vi i den bullriga kabinen och dinglade ut över det silvriga havet som skiljer öarna från fastlandet. En fantastiskt vacker syn, under oss ett flertal segelbåtar i Fasthet Race på väg mot vändmärket vid Irlands sydspets och vid horisonten – 125 minuter bort – den lilla ögruppen. Ett fint slut på en lång dags färd. Scilly-öarna blev en kort bekantskap för min del.

Väderrapporterna för de närmaste dagarna såg ogynnsamma ut med ett massivt lågtryck med vindar på 20-25m/s instormande västerifrån. Att ligga för ankars i sådana vindar utan väldigt bra sjölä är ingen drömsits. Vårt val blev istället att segla undan lågtrycket och ta oss över Biscayabukten innan det värsta brakade in även där. Ibland får man vara beredd att ta snabba beslut.

Det blev en dags vandring i ett vackert hedlandskap med åkerlappar kantade av vildvuxna blå afrikanska liljor och enstaka fikonträd. Längst ut på fyrudden fantastiska raukar av granit, stenstoder slipade i mjuka runda former värdiga värdiga Picasso eller Charles Moore.

Valet att så snabbt ge oss ut på Biscaya fick Birthe att bestämma sig för att lämna Nerthus lite i förtid för att få se lite mer av Scilly-öarna. Maria som väntat länge nog på värmen beslöt sig också för att kliva av för att slippa ännu en lång överfart och stället ansluta i Spanien. Så det blev gubbsegling för Per-Erling, Leif och mig över Biscaya.

Fyra omväxlade dygn med nyckfullt väder. Solig stiltje varvat med nattliga regnbyar i kulingar mellan 12 -16m/s. Det kan vara jobbigt med de hårdare vindarna, särkilt om man är sen med att minska segel. Men- med rätt segelsättning är det en tjusning att storma fram i natten och se bogsvallet fräsa förbi glödande av mareld. Spännande också att röra sig i farvatten med mycket fartyg runt om. Vi kör tre-timmars pass vilket gör att man får fem till sex timmars vila mellan passen.

Att Biscaya kan vara lynnigt förstår man efter att ha tittat lite närmare i sjökorten. En kontinentalsockel med ett djup på ca 60-80m följer parallellt med den franska och spanska kusten. Ca 30-40NM ut är det sedan ett hisnande stup ner till 4-5000 meter. Inte undra på att havet börjar koka när den höga dyningen från atlanten skall trängas in över den hyllan.

Nu efter 4 dygn i sällskap av lekfulla delfiner har vi förnöjsamt förtöjt vid en solig pontonbrygga i den Asturiska staden Gijón. Mitt i en sprittande ciderfestival!

/Tomas

Några bilder från senaste tiden

Här ser ni några miljöbilder från veckan som gått. thumb_P1090236_1024 thumb_IMG_4624_1024

Tomas bild från ett av alla möten med våra vänner.

Tomas bild från ett av alla möten med våra vänner.

DSC04706 DSC04702 DSC04699 DSC04696 DSC04691

Gijon

Klockan 10 i dag söndag passerade vi den yttre piren och 11.45 låg vi förtöjda i den gamla hamnen som nu är en finfin marina.

Det blev lite förvirring inledningsvis då Tomas kontaktade hamen via radio och meddelade att vi var på väg in samt frågade om det fanns plats i marinan. Första svaret var att vi inte kunde komma in eftersom vi hade en för djupgående båt. Det finns nämligen ett grundflak som i kortet är utmärkt med 1,8 meter. Men efter lite snack fick vi ok att gå in då tidvattnet var högt nog (precis som vi hade beräknat själva).

Vi blev mötta av en man i en liten motorbåt i den lite trånga inseglingen längst in i bukten/nya stora hamen. Han visade oss till en finfin pontonbrygga där vi skulle ligga bra i det annalkande busvädrer med förväntad dyning/swell även inne i delar av hamnen. Här ligger vi furstligt.

Sista dygnet på Biscaya bjöd på fin segling med vindar upp till 17 ms från rätt håll. Tack vare detta kunde vi hålla tiden till hamn innan lågtrycket förväntades ställa till det med vindar upp till över 20 ms men framför allt från fel håll för oss. Så ni kan ana att vi är nöjda nu.

Sedan vi anlände har vi hunnit med att klarera in, ta en bit mat i land, duschat och försökt komma ut på hamnens wifi, vilket för min del varit svårt. Ligger här några dagar för att sedan säga hej då till Leif som varit uppskattad av gänget ombord. Han är en hejare på spagetti carbonara utöver en duktig seglare och allmän fixare.

Hoppas lägga in bilder då vi hittar ett bra WIFI.

//PE

Biscaya

I kväll har vi ca 90 Nm till spanska kusten. Fram till nu har vädret varit fint även om det blåst för lite och maskin har fått putta på lite väl mycket.

Den stora frågan ombord just nu är hur vi ska få fart på Leifs mobiltelefon som lagt av. Så får ni inget livstecken från honom eller att han inte svarar då vi når kusten så vet ni varför.

På den väderinfo vi hämtat hem visar det sig att det bildas ett lågtryck som kommer in över sydvästra Biscaya. Lågtrycket kommer att ge vindar upp till 20 ms från syd/sydväst så vi lägger på ett extra kol för att smita i hamn innan vinden kommer. Ser bra ut just nu.

För ngn timme sedan fick vi en riktig körare då vi seglade för full stor och spirad genua. Leif stod vid rodret och jag och Tomas bottenrevade storen och fick ner spirbomen. Enligt Leif surfade vi fram i 8-10 knop innan vi revade. Just nu har vinden avtagit och det blåser inte mer än ca 4-5 ms, men sjön byggde snabbt upp så det är lite oroligt under matlagningen

Hamnen vi siktar på heter Gijon och ligger en bit öster om Spaniens nordvästra udde. Hoppas vara framme under förmiddagen i morgon och innan vinden tar i.

Hälsningar från Leif, Tomas och Per-Erling

Biscaya calling

Svaga och växlande vindar över Biscayabukten. Vi gör 3-4 knop med sol och god stämning ombord.

// Per-Erling

Nu några dagars segling

Plockade ner ett väder i går på morgonen den 19/8 och fick se att ett djupt lågtryck seglar in från Atlanten och siktar på Irlands södra del. Om vi stannade kvar bland öarna i Scilly Islands skulle det innebära stormvindar framåt helgen. Valet föll på att segla iväg och därmed undgå de starka vindarna.

Utsikterna för Biscaya var bättre även om vi kanske inte skulle sträcka till norra Spanien där Leif har ett flyg som väntar om en vecka. Just nu har jag vakten mellan kl 06.00 – 09.00 och vi ligger med kurs mot kusten utanför Brest i Frankrike med en dikt bidevind in från styrbord, ca 8 ms.

Målet är att inte behöva slå ut för att istället smita förbi den klassiska kusten och få del av den utlovade nordvästan som blir växlande lite senare. Vi får se helt enkelt hur bra prognosen stämmer.

Det är Tomas, jag och Leif som seglar Nerthus ner till Spanien. Birthe valde att stanna ytterligare några några dagar på Scilly innan hon reser tillbaka till Stockholm. Maria låter gubbsen kryssa över Biscaya och flyger till Bilbao för att möta upp när vi kommer till någon av hamnarna på Spaniens norra kust.

Just som Leif löser av mig möts vi av säkert hundra delfiner som leker runt Nerthus. Utan att veta verkar det som det är vuxna delfiner blandat med ungar som leker och övar inför vuxenlivet. Ett stort lekis helt enkelt. Nu försöker några solstrålar kämpa sig genom molnen 🙂

// Per-Erling

Nummer 2 från Leif

När jag skriver det här inlägget på bloggen så är det en månad sen som Nerthus och några av dess ägare gav sig iväg från Visby.

Jag har haft förmånen att vara med på en första etapp som förhoppningsvis kommer att föra mig till Bilbao innan jag åker hem. Nu är vi på Scilly Islands. En liten ögrupp söder om Lands End. Det är lätt att känna känslan av Sandön för att ögruppen ligger så avskilt. Det är dock en stor skillnad. På ön Saint Mary landar flyg som tar 18 pax och en båt kommer dagligen med nya besökare. Så där tar liknelsen slut.

Nu till några reflektioner från den här månadens segling:
– Per-Erling väcker liv i sin surdegskultur och bakar bröd på Nordsjön där det blåser dryga 20 m/s och vågorna når upp till 7 meter. Degen får jäsa i maskinrummet och brödet blir jättegott.

– Väntan! Vi laddar ner Gribfiler och litar på att det stämmer. Tycker att det funkat så där. Vinden kommer ofta från det håll som filerna säger, men styrkan….vi har använt motorn mer än vi vill.

– Seglingen till Scilly Islands där jag hade passet mellan 00.00 – 03.00. Lite vind (1-3 m/s) men med strömmen seglade jag upp till 6 knop. Hur många båtar som helst på kanalen och så helt plötsligt kommer c:a 12 båtar som deltar i Fastnet Race. Jag korsar fältet och håller koll på kappseglarna och andra fartyg som är i närheten. Gott med AIS och en kul/nyttig upplevelse att ha koll på så många båtar när det är natt.

– Tar en sväng med ”dingen”. Kul att köra utombordare…. Dagen på Saint Mary har jag nyttjat för att ta en egen tur för att gå längs med den försvarsmur som började byggas på 1500-talet för att försvara UK .

Nu är det snart kväll och eventuellt blir det ett kvällsdopp.

// Leif