Sark. Första från Leif

Morgon på Sark. En vandring runt ön med 600 bosatta. Den som förestår informationen pratar svenska och berättar just nu att hon skall pensionera sig i Sverige. I eftermiddag går vi till Guernsey där Tomas och Thomas lämnar för hemfärd. Tomas kommer tillbaka om några dagar efter deltagande i bröllop. I går var P-E och jag kvar på båten medan resten av besättningen var i land. Vi avsaltade vatten, tvättade däck och tog en tripp med jollen för att kolla ett slott från havet, dansa runt i strömvirvlarna och gör ett besök i en grotta. Efter det ett bad i 18 gradigt vatten. Skönt men svårt att komma upp på båten igen. Leif Wictoren

Surdegen

Jag har med mig en surdeg som har sin stamtavla ombord på Arianna och Lasse Ljung. Lasse bakade med surdegskultur då jag var med till Antarktis. Då jag lämnade Lasse fick jag med en burk som överlevde resan hem till Gotland. (Ser på FB att Lasse surdeg lever vidare). Det känns som ett stort ansvar att vårda en sådan skatt och jag hoppas att surdegarna en dag skall få träffas igen. Var och när står skrivet instjörnorna.. Jag lyckades baka en gång på Nordsjön, i ganska hårt och tufft väder. Brödet blev uppskattat ombord vilket var fint. Någon dag senare skulle jag mata degen och fann en tom burk i kylen! Det gick en kall kåre genom kroppen, hade degen rymt eller bra runnit via alla kylvaror ner i botten på kylboxen? Som tur var hade all kultur hamnat i översta lådan så det vara bara att skrapa ihop smeten och försiktigt mata surdegen stegvis så att den blev på bra humör igen. Allt gick vägen och nu står en bunke med deg på jäsning i maskinrummet, varmt o fint. Får se senare i kväll hur resultatet blir. Nu dags att ta jollen in till klippkanten och hämta gänget dom varit på utflykt på den tämligen lilla ön Sark. Tidvattnet forsar mellan öar o klippor.. Spännande och imponerande skådespel. Hälsningar Per-Erling

Live From The Field

Bilder från gryning i engelska kanalen.

Blogg från Engelska kanalen

Engelska kanalen 7 augusti. Åter under segel efter 4 dagars uppehåll med utflykter och underhåll i Dover. Nya skylights har kommit på plats och London har besökts. Dover bjöd på härliga vandringar längs böljande gröna hedar längs de vackra vita kalkstupen och spännande besök i 1100-talsborgen Dover Castle som vakar över sundet mot Calais.

Själva samhället Dover verkar dock ha upplevt sin storhetstid, kanske har tunneln under kanalen som leder en hel del av trafiken förbi staden inneburit en stor förändring. Färjetrafiken är dock fortfarande intensiv och det var en fascinerande syn att se hur de stora skeppen komma sladdande in genom de smala piröppningarna från de strida strömmarna ute i sundet. Från den blåsiga hamnpromenaden kunde man också se medlemmar ur kanalsimmarklubben köra sina träningsspass kors och tvärs över den böljande hamnbassängen.

En f.ö. närmast absurd idé när man spanar ut över det upprörda sundet – att simma över till det avlägset tonande Frankrike. Fjärran som månen. Under kvällen passerar vi 0-meridianen och övergår till västliga longituder. Väderrapporten lovar ett lugnt dygn framöver och vi lägger kursen mer sydvart mot ”Kanalöarna” utanför den franska kusten. Det innebär att vi under natten kommer att skära tvärs igenom den trafikseparerade intensiva kanalsjöfarten.

Lördag 8 augusti. Morgon vakt mellan 03 och 06. Soluppgång. Kallt, råfuktigt. Daggen dryper från storseglet. Vindstilla, oljeblankt hav. Himmel och hav är ett. Anar ett svagt blänk från ett segel vid horisonten. Ännu ingen skymt av land trots att vi kunde se ljusen från le Havre reflekteras i molnen vid skymningen igår kväll.

Tänker på hur annorlunda livet ombord är idag jämfört med när vi gjorde seglingen med Alma Mater på sjuttiotalet. Då hade vi sextant och släplogg. Nu har vi allsköns elektronik. GPS och digitala sjökort. Funkar allt vet vi på halvmetern var vi befinner oss. En generator ger oss 380V växelström till kaffekokare och mikro. En tv-monitor är monterad i försalongen och med aktuella rapporter nedladdade via satellittelefon kan vi hålla gemensamma taktiska genomgångar av väder, vind och strömförhållanden för de närmaste dygnen. En AIS sänder kontinuerligt ut information om oss till omgivande fartyg, vilken kan utläsas direkt i deras sjökorts-monitorer.

Det känns tryggt inte minst i dessa trafikerade vatten. Och igår kunde vi fira en rejäl arbetsseger när vi igår för första gången startade upp vår ”Watermaker” och kunde skåla i alldeles pinfärskt hembryggt dricksvatten! Rena alkemin! Ack, Du sköna nya värld. Nu lördag som bjuder på en fantastisk dag i kanalen. Strålande sol och laber bris. Med ens blir livsutrymmet dubbelt så stort. Fram till nu har vi enbart rört oss nere i båtens värme och i sittbrunnen.

Framåt kvällen väntar vår första kanalö – Alderney – som tillhör den lilla Engelska enklaven av öar ett stenkast utanför den Normandiska kusten. Ett nytt spännande möte väntar!

/Tomas

Medströms mot Sark

Lämnade Alderney i morse vid 07.30 för en etapp på 20 Nm till ön Sark, lite öster om Guernsey. Vi kom ut från piren och girade söder ut mellan dramatiska klippor och tidvatten som just vände till vår fördel. Märkligt att se de stora virvlarna och vågor som mer påminner om kokande vatten. Nerthus upplevdes stå still men ändå gjorde vi sex knop över grund, åt rätt håll. På Sark bor det 600 personer och ön är fri från bilar. Hoppas det finns en matbutik där vi kommer att ankra eftersom kylen är nästen helt tom. Lika spännande varje gång att få uppleva en ny ö. Vi seglar dikt bidevind och måste göra några slag för att nå viken och vår ankringsplats. Fin segling men mulet och förvånansvärt kyligt, bara ca 17 gr. Hälsningar PE

Jolleparkering

Per-Erling

Alderney

I dag utforskar vi första kanalön. Ankrar en bit ut från stranden. Ser ni en röd prick mitt i bilden så är det Nerthus. Per-Erling

Ingen vind:-(

Det har tyvärr blivit motorgång hela natten och dagen fram till nu, mitt på lördagen. Havet har legat precis blankt och luften varit drypande fuktig. Sedan i går eftermiddag har vi också passerat trafikstråket för stora fartyg. Trafikregleringen är tydlig och vi kunde snedda genom leden av stora o små fartyg utan problem. Under natten har vi haft sällskap av två segelbåtar, som också gått för motor, ca 2 Nm om SB och akter över. Birthe har lämnat sin vakt som bjudit på upp till 2 knop medström och lämnat över till Leif som i samma ögonblick noterar att nu väntar motström i 5 timmar. Nu dags att försöka fånga lite av vinden, Leif vill segla:-) //Per-Erling

Engelska Kanalen

19.00 fredag den 7 aug. Tiden flyger fram, o vi med. Nu på väg söder ut mot Alderney o Guernsey i strålande sol och kryss. Ska vrida mot NNO så vi är nöjda. Vi lämnade Dover kl 07 i morse för att fånga strömmen som fem timmar efter och fram till en timme före High Water sätter i riktning mot väst utmed de vita klipporna. Tidvattnet i Dover var 6-7 m o vi stod lätt på botten när det var som lägst. Efter ok från Port Control var vi ute i kanalen o morgonsolen. //Per-Erling

Bloggpremiär för Tomas

Dover , onsdag 5/8 Hej Vår längtan till Shetlandsöarna och Hebriderna fick tyvärr ge vika för vädrets makter. Till havs lär man sig snabbt att ”gilla läget”. Ingen idé att kämpa mot vädrets makter om det finns vettiga alternativ. Vårt alternativ blev istället Engelska kanalen där vi nu ligger i ett soligt Dover nedanför de kritvita stupen och kan se Calais som en svag skuggton vid en disig horisont. Instängda bakom rejäla slussportar som håller oss flytande när den omgivande havsnivån stiger och sjunker med 7m från flod till ebb. Ingen av oss ombord är särskilt erfaren av navigering i tidvatten och seglingen hit bjöd på en intensiv kurs – för att inte säga kalldusch. Efter en smakstart med fin bris och fullt segelställ i öppen vind fick vi efterhand börja minska på seglen inför nattpassen. Som brukligt denna blåsiga sommar. Vid midnatt hade vi minskat till ca 30% och hade ändå en god framfart ca med mellan 5-7 knop enligt loggen. Men vår GPS navigator (som visar faktisk fart över grund) visade att vi stormade fram i drygt 10 knop! Som i en rutschkana surfade vi alltså fram på en tidvattensvåg mellan ett inferno av vindkraftverksparker och lysbojar för trafikseparering, handelsfartyg och färjor på kors och tvärs mellan england och europa och mitt i allt skymtade skuggan av ett gigantiskt hangarfartyg – till all lycka på ordentligt avstånd. Sex timmar senare vände förstås tidvattenströmmen – tillika fartlyckan.Till slut hade vi både vind, sjö och ström emot oss. De imponerande vita klipporna vid Dover hägrade vid horisonten men trots stöd av motor tycktes vi inte komma många meter närmre. Men trägen vinner, här är vi nu som sagt, trygga bakom lås och bom. Med marken gungande under fötterna har vi nu vandrat längs de imponerande vita stupen – The White Cliffs of Dover – och upp till den medeltida slottsborgen som vakar över det alltmer avlägsna Europa. En frodig grönska klänger längs kalkstupen ner mot hamnen och påminner oss om att vi närmat oss en ny klimatzon. Kanske kan vi börja lätta på underställen framöver. ?/Tomas