Ny resa

Det var värst vad tiden rinner på fort. Vi kom till Opua den 4 november 2016 och nu är det redan den 16 februari 2017. Massor har blivit åtgärdat ombord men vi har också hunnit med mkt annat.
För en tid sedan bestämde vi oss för att göra ett besök i Sverige för att hälsa på familj och vänner. Det är över 1,5 år sedan jag var hemma senast så det ska bli både roligt och spännande att sätta sig på planet i kväll den 16 feb för en flygning på ca 30 timmar hem till Arlanda. Så även om det känns roligt att resa vidare är det lite ångestladdat att lämna Nerthus ensam kvar i NZ. Hon är ju vår fina vän och vi har en nära relation som känns tuff att lämna. Men jag är ju tillbaka redan den 19 mars:-) Nerthus har dessutom många ögon som ser efter henne där hon ligger väl förtöjd bland andra långseglare i Whangarei.

Klara för bussresan ner till Cam och Brenda i Auckland. Dagen efter flyg till Sverige

Under tiden Maria och jag är i Sverige kommer sannolikt bloggen att ta en paus för att sätta högsta fart igen då vi är tillbaka för att förbereda seglingen norrut, till öarna upp i Pacific och rutten ut mot Indiska Oceanen. Tomas anländer i slutet av mars inför jobbet med bottenmålning mm.

Vi planerar lämna Nya Zeeland efter att Nerthus har fått ny  bottenfärg samt lite annat jobb utfört på skrovet. Från och med andra halvan av april håller vi koll på vädret för att vid bästa tillfälle då ”väderfönstret” öppnas för fin passage under de ca 1000 Nm som väntar.

Hälsningar
Per-Erling

PS. Är det någon som minns historien med Laura Dekker, den holländska flickan som seglade jorden runt ensam som fjortonåring? Det blev rättegång kring om hon skulle tillåtas segla iväg så ung. Jo det fick hon till slut. Nu bor hon i NZ och hennes båt ligger nära Nerthus.

Guppy, Laura Dekkers ketch. En röd 40-fotare.

DS.

Segling och arbete

Blogg Whangarei feb 2017

”Vi återkommer när generatorn är fixad”, skrev PE.
Tiden går och vi har haft fantastiska dagar tillsammans med våra två Kiwifriends (infödda nyzeeländare). Segling, hikes på slingrande stigar med krävande höjdskillnader i heta sommardagar, svala havsbad. Vi hade intressanta samtal om våra olika kulturer med gemensam europeisk bakgrund. Och maoriernas kultur här i NZ. De tillhör ju det Polynesiska folk som lever i hela stilla havsområdet mellan NZ och Hawaii. Kolla gärna på Google Earth för att fatta hur utbredd denna kultur är med alla öar i jordens största hav.
Vi är tillbaka ombord på Nerthus i Whangarei. Generatorn ÄR fixad . Säkringshållaren hade blivit glapp..det gäller bara att komma på det. Vägen till att hitta den trasiga sh tog PE via att följa de aktuella sladdar, byta de kontakter som eroderat i det salta/tropiska klimatet.Men då uppstod ett nytt hinder, Nerthus huvudmaskin tog inte in något havsvatten för kylning. Motorn lät fel helt enkelt. Bedrövligt. PE utvecklar hela tiden sin förmåga att hitta lösningar. Logik och systematiska felsökningar verkar vara en lyckad metod för att lösa problem.

Vulkanen RANGITOTO med fascinerande svarta lavastigar. 1 tim upp till toppen, +28’C. Vi avstår.

 

Waiheke. En slingrande stig. NZ är expert på ”Hikes”. I bakgrunden, Rangitoto och Auckland.
Stigen på vä sida leder till en skulpturpark. Vandringen tar 2 tim, vi ansluter.

 

En permanent skulptur av lavasten, en del av landskapet.

 

Öppna dörrar mot världen…

 

Solen är intensivare på NZ än vid ekvatorn. Lekplatsen har solskydd som ger de lekande skugga.

 

Ombord på NERTHUS igen. Torsd 2 feb. En ny dag kl 07.15. Arbete väntar.

 

PE fixar generatorn. En ny utmaning. Mer arbete. Huvudmaskinen går att starta, men helt utan kylvatten. Hotfullt. Allt i maskinrummet ser bra ut. Kan det vara utanpå skrovet vid vattenintaget problemet ligger?

 

PE ska dyka i flodvattnet med lerbotten. En kontrast till söderhavsvattnet! Brr..Vattenintaget sitter förstås under ytan. PE testar men ser ingenting i det mörka vattnet. Letar efter hålet men ger upp efter 1 tim. Pannlampa är ett måste. Bara till att avbryta.

 

Nästa dag. Jodå, dyk/fiskebutiken har även undervattenslampor. Vi avstod från håvarna idag.

 

Med stor skruvmejsel grävde PE ut sjögräs och musslor ur genomföringen. Vips fick motorn in havsvatten till kylningen.

 

Nästa projekt väntar. Vi har 120 m kätting som har börjat rosta. Vi har kollat marknaden för att få exakt rätt länkdimension / kvalite´. Föreställ er bara själva leveransen av ¼ ton kätting och var dumpar vi den gamla…

 

Havsbad och hikes hinner vi också med.

Vid datorn

Maria